differentfanfics.blogg.se

-”Savannah..what happened, why are you crying?” frågade Harry medlidande med dov oro i rösten.

Jag kände hur min underläpp började darra och fler tårar bildades när jag försökte berätta vad som hänt. Harry märkte det och sträckte fram sin arm emot mig och tog tag i min hand som vilade i mitt knä. Han tog min hand stöttande i sin men släppte taget efter ett tag.

-”Oh right” utbrast han och flätade samman våra fingrar istället. Jag skrattade till lite och torkade bort en tår som lyckats rymma längs min kind, när jag förstod att han snappat upp en del av det jag tidigare lärt honom om att hålla en tjej i handen.

-”I feel like my parents don’t get me...” började jag sakta och kollade försiktigt upp på Harry.

-”Go on, it’s okay” nickade han lugnande.

Jag tog ett djupt andetag och fortsatte.

-”Honestly I’m both sad and pissed. They haven’t been a part of my life ever since I started my singing career, and now suddenly they just think that they can invite me over and judge me! And that they dare to blame it all on you, it’s just..it’s just....I can’t even put words to it!”

-”Wait, hold on. What do you mean they blame it on me?”

-”Yes, I mean, that’s what they did. And I had to defend you in one way or another. They had no right to do that so I couldn’t just let it pass..”

-”You defended me?”

-”Well yeah, you’re basically innocent”

-”Look Savannah, if me being in your life right now makes you and your parents do nothing other than fight..I should leave cause......cause I can’t live with the fact that I was the reason a family developed problems” kollade han sorgset direkt in i mina ögon.

-”But what if I don’t want you to leave? What if I need you?” slängde jag ur mig hastigt. Jag insåg efter ett tag hur fånigt och desperat det lät, men det verkade inte Harry tycka.

Allt jag fick som svar på det var ett leende och en försiktig smekning över min ena hand som han fortfarande höll stadigt i sin. Och jag dömer honom inte. Jag förstår att han hade svårt att finna svar på det jag just slängt ur mig. Klumpigt, jovisst, men jag menade det ju faktiskt konstigt nog.

-”Harry, may I ask you something?”

-”Sure, anything”

-”Why are you scared that me and my parents will get into another fight?”

Hans huvud sjönk ner en bit och han kollade sorgset ner i marken.

-”It was September 1998 and a really rainy day. My dad and I had just had a huge fight over my school grades. It was so silly. He jumped in the car that night to just drive around and calm down a bit. And we all know that we drive a little too fast when we’re angry. That was the last time I saw my dad. He never came back..” berättade han sorgset och jag såg tårar bildas i hans ögon.

-”Harry..” viskade jag medlidande och tightade till greppet om hans hand.

-”So I guess what I’m trying to say is that don’t get into a fight about something stupid, cause when you least expect it, everything you have and everything you normally take for granted can be gone..just like that..” fortsatte han.

-”It’s okay, just let it out”

-”This is who I really am, Savannah. I’m not that egocentric, cocky, flirty guy with a lot of self-confidence, I’m really not. That guy is just like a mask I put on when I get insecure, and a couple years ago that mask took over me, it went way out of line, I wore it all the time. And I got rude to people, like really really rude without really thinking or knowing why. I guees the pain was too strong and I’ve lived almost half my life thinking that it was my fault that my father died, but all I really wanted was to make him proud..but I never got the chance..”

Hans berättelse hade berört mig så otroligt mycket, så nu satt jag och stortjöt. Tårarna bara forsade för jag led så med honom. Det betydde så otroligt mycket att han satt här och  verkligen öppnade sig såhär för mig, att jag fått det fantastiskt värdefulla förtroendet av honom på så pass kort tid som det gått ändå.

Han såg det på mig och öppnade sin famn och jag kastade mig i den direkt. Han slog armarna om mig och tryckte mig tätt intill sig och lät mig gråta ut, bara släppa på trycket.

Vi satt där på bryggan i timmar och Harry bara vaggade mig sakta i sina armar även en bra stund efter att jag slutat gråta. Jag kan inte ljuga, det kändes skönt. Jätteskönt faktiskt. Det kändes som om jag faktiskt äntligen hade någon som förstod mig, någon som brydde sig om mig på riktigt, någon som uppskattade mig för..mig. Och ja, även fast han kan gå mig riktigt på nerverna, haha. Harry är en bra kille egentligen, han erkände ju allt själv, han bar bara på en mask innan. Jag undrar vad som var orsaken till att han släppt den. Var det jag?..

-”Are you tired?” avbröt han plötsligt tystnaden.

-”Yeah”

-”Shall we go back to the hotel?”

-”I guess”

Han sammanflätade våra fingrar igen och kysste min hand ömt en gång innan han smekte mig över axeln och fick oss båda upp på fötter. Dock var mina ben väldigt skakiga så jag vinglade till väldigt ofta.

-”Come here” log han och slängde en arm om mina axlar medan vi begav oss bort emot hotellet.

När vi kommit fram tog vi hissen upp till rätt våning och letade upp våra rum. När vi hittat dem rotade vi båda efter våra rumsnycklar. Det var först då han släppte mig.

-”Goodnight, love” viskade han och gav mig en kyss på kinden och gick bort till sin dörr för att låsa upp den.

Jag kände mig ensam, fruktansvärt ensam så fort han lämnade min sida. Jag klarar det inte, jag behöver en vän nu.

-”Harry?” sa jag när han precis låst upp sin dörr.

-”Yeah?”

-”I was just thinking that..um..I was just...will you sleep in my room tonight? I could really need a friend...please?” stammade jag osäkert fram.

Han lös upp med en gång.

-”Well, of course” log han och låste dörren till sitt rum igen och begav sig tillsammans med mig in i mitt istället.

När vi kom in i rummet tog jag av mig skorna och jackan och slängde mig i sängen med en gång. Harry gjorde detsamma.

-”So, I’ll take the couch then” sa han och började rota efter ett täcke.

-”No. Um..you can sleep in my bed too if you’d like”

-”Okay” log han busigt och kröp ner bredvid mig. Hans kroppsvärme var precis det jag behövde just nu.

Efter ett tag kände jag hur han smet ner sin arm under täcket och la den om mig. Han tryckte mig till sig och borstade försiktigt bort bitarna av mitt hår som låg över mitt öra.

-”Thanks for letting me share my feelings today. I needed that..” viskade han meningsfullt i mitt öra.

Jag log och kände hur han gav mig en lätt, mjuk kyss på ena axeln innan han gosade in sig i min nacke och vi båda föll in i en djup, behövlig sömn efter en tuff dag.

----------------------------------------------

Psst, läsare. Följ min tumblr -->här<--

----------------------------------------------

-”Savannah, what’s this about?” drogs en förvirrad Harry in på kontoret.

-”Just listen to him, and don’t argue” sa jag tyst och drog honom närmre mig.

Management hade fått nys om slagsmålet som hållit hus på nattklubben igår kväll, och att jag och Harry var inblandade. Så nu stod vi där inne på kontoret framför John, den högste chefen och var helt försvarslösa.

-”You both do realize that this can cost you your careers..” började John och placerade händerna sammanflätade på magen och böjde sig tillbaka i fåtöljen.

-”Sir, please, let her go, she had nothing to do with this!” uppmanade Harry och pekade på mig som stod och med knäppta händer och i tystnad bad till Gud att min karriär inte slutade här.

-”Harry, don’t. I had just as much to do with it as you did..”

-”Savannah, stop” väste han i min riktning.

-”No, you stop!” väste jag ilsket tillbaka. Vad försökte han göra? Få oss båda kickade genom att försvara mig? För det är precis dit båda våra karriärer kommer att leda om han fortsätter, åt helvete!

-”To start a fight as a celeb, as a person who people look up to, is very serious..” fortsatte John och kollade oss båda allvarligt i ögonen.

-”Wait, who said we were the ones starting it?!” utbrast Harry.

-”Harry! What he means sir, is that we understand and it won’t happen again..” tog jag över och betonade varje ord med mening.

-”I really hope not, cause this was close kids. But I’m gonna let it go. This time, I’ll let you go with a warning. Is that clear?”

-”Absolutely, crystal clear!” utbrast jag i lättnad.

-”Good. You may leave” avslutade John och viftade med handen att vi kunde gå.

När vi kommit ut på gatan andades jag ut av lättnad. Det där var väldigt nära ögat.

-”Don’t ever do that again!” skrek jag åt Harry och slog till honom hårt över armen med min väska när vi kommit ut.

-”Ouch! What?!”

-”Don’t ever question John, he’s like the boss of all the bosses! He could’ve just ended our careers right there!”

-”Okay fine, I’m sorry!”

-”Uggggh whatever.....You should be so happy that I was there”

-”I am..”

-”Sorry, what?”

-”Oh, nothing..”

-”Okay..well what are you gonna do now for the rest of the day?”

-”Oh, I was planning on going over to the lad’s and hang out. Wanna join?”

-”I can’t, I’m visiting my parents today”

-”Oh okay..”

-”So um, later?” frågade jag och kliade mig i huvudet på grund av den pinsamma tystnaden som plötsligt uppstått.

-”Yeah, see you later”

-”Okay, bye”

Vi gick åt var sitt håll och jag stannade en bit bort för att vinka in en taxi som kunde ta mig till mina föräldrar.

-”Highland Avenue, please” sa jag till taxichauffören som nickade och körde ut på vägen.

Ungefär 10 minuter senare stod jag utanför mina föräldrars lägenhet och plingade på dörren.

-”Hi darling! Come in, come in!” välkomnades jag i dörren av min mamma.

Vid köksbordet satt min pappa som reste sig upp och omfamnade mig.

-”I’ll make you some tea, sweetie”

-”Oh mom, you don’t have too”

-”Oh, it’s okay, we were gonna have some anyway”

-”Well, in that case” log jag och satte mig ner mittemot min far.

-”So, how’s work? Is it going well for you?” frågade han medan han la igen tidningen som han läste.

-”Yes. Work’s great”

-”We see you a lot on the TV, you look beautiful”

-”Thanks daddy” log jag och la min hand över hans.

-”Well honey, we wanted to talk to you about something..” sa min mamma när hon satte sig ner med oss.

Jag tog emot min tekopp och kollade undrande på dem.

-”About what?”

-”Well, we’ve heard of a fight at Ozone last night, and that you we’re a part of it..” började pappa.

-”We’re worried about you, that’s not like the Savannah we raised, she would never join a fight” fortsatte mamma med oro i blicken.

-”But I didn’t start it, I just finished it! If I hadn’t that dangerous dude might’ve hurt my partner, what did you want me to do, just stand there and watch?” utbrast jag i försvar.

-”We are worried that this job of yours might not be good for you..”

-”What?! You know I love to sing, and that’s what I wanna do, forever and always!”

-”Your father and I have decided that it wouldn’t hurt for you to work at a normal job for a week or so, to feel what it’s like”

-”What do you mean you have decided? You can’t do that! And normal? What I do for living is my normal, it’s my reality!”

-”And besides your attitude has changed, Savannah. Has that anything to do with that guy your hanging around with all the time now?” frågade min mamma med misstycke i rösten.

-”What? This has nothing to do with Harry, nothing! This is all me and I’m proud of what I’ve become. And you should too, because this is exactly what you guys raised! A strong and independent woman, this is Savannah! So don’t you dare blaming this on anyone else, and definitely do not blame it on Harry! Cause he’s actually a great guy, even though he doesn’t always show it!” skrek jag i ren ilska.

-”Sweetie, do you like this guy?”

-”What has it even to do with the situation? And yeah, I do like him, as a friend. But so what if I did like-like him? I’m 18, dammit! I make my own damn decisions now..”

-”Savannah Lake! Do not curse in this house!” röt min pappa.

-”Ohgod so what?! I’m free, I can do what I want! And since when did you care?! You almost haven’t even been a part of my crazy, wonderful life for this entire time!”

-”You’re starting to work at Starbucks next week, end of this discussion young lady!”

-”Ugggh, I’m outta here!....”

-”....and by the way...I can curse damn as much as I fucking want to” sa jag och slängde igen ytterdörren efter mig.

-----------------------------------

Psst, läsare. Följ min tumblr -->här<--

-----------------------------------

Jag såg tydligt i ögonvrån där vi satt i baren att Harry slängde mig längtande blickar fyllda med lust. Nog hade jag lyckats reta upp honom alltid, och det skulle jag fortsätta med. Jag tog en sista klunk av min drink och ställde mig upp och rättade till klänningen.

-”Guys, I’m just gonna go out there and dance, okay?” sa jag och alla nickade tillåtande.

När jag kom ut på dansgolvet kom en kille fram till mig. Han var rätt lång, muskulös, med blont hår och mörkblå ögon.

-”Wanna dance?” frågade han.

-”Yeah, sure”

När vi dansade rätt så sexigt kollade jag retsamt bort emot Harry och han såg inte så jätteglad ut.

Efter att vi dansat ett tag började jag känna mig väldigt obekväm. Killen hade börjat trycka mig tätt intill sig och smeka mig över låren och klämma mig på rumpan.

-”Hey, don’t do that please” viskade jag.

Men han slutade inte, utan började istället gnida mig emot sina privatare delar.

-”Stop, stop it. Get off of me!” röt jag till då han inte lyssnade första gången.

-”Bitch, shut up, you’re mine now” sa han då han börjat kyssa på min hals.

-”Excuse me, but I don’t think she whats you to do that” hörde jag en bekant mörk röst bakom mig.

-”Harry” flämtade jag.

Killen slutade då göra det han gjorde.

-”Don’t you tell me what to do”

-”Don’t disrespect a girl” svarade Harry lika kaxigt tillbaka.

-”And who are you, sorry?”

-”That’s not important. What’s important is that you are little bitch who can’t handle your own hornyness”

-”What did you just say to me?” gick killen hotandes emot Harry.

-”Harry don’t-”

-”Savannah, it’s okay. Just go back to the others” avbröt han mig skyddande.

-”But you-”

-”No, just go back to the others, now!” avbröt han mig igen.

Precis då han hade sagt det och jag lydigt hade vänt på klacken för att gå därifrån hörde jag en smäll. Niall, Zayn, Liam, Louis och Vanessa gav ifrån sig ett högt skrik och ställde sig upp fort där de satt vid baren. Jag vände mig snabbt om och såg Harry ligga på golvet.

-”Harry!!!!” skrek jag i skräck.

Jag vände mig om igen och sprang tillbaka ut på dansgolvet.

-”No, Savannah! Don’t go out there, you’ll get hurt!!!” skrek Vanessa efter mig, men det struntade jag i. Jag är inte rädd för den där stora klumpedunsen som precis slagit ner min kollega.

När jag sprang fram tog jag all kraft jag hade och knuffade till killen bort ifrån Harry.

-”Hey, don’t you ever do that to him again you son of a bitch!!!” skrek jag och slog på honom så gott jag kunde i ren ilska.

Harry reste sig upp ifrån golvet bakom mig.

-”Savannah, don’t!”

Jag ignorerade honom och fortsatte att slå vilt på killen.

-”You should listen to your little boyfriend, I can beat you up too!”

-”One; He is not my boyfriend..”

Jag siktade ett slag emot hans mage, men missade.

-”..and two; I am not scared of you. You are just a little boy who never got any love from your mother and it turned you into this monster!” skrek jag och siktade emot hans mage igen, och träffade mitt i prick.

Han vek sig och höll sig om sin mage i ett lidande ansiktsuttryck. Jag vände mig emot Harry och log stolt. Men Harry hade ett oroande ansiktsuttryck.

-”What is it?” frågade jag undrande.

-”Watch out!!!!” skrek han.

Jag vände mig om i chock och såg killen springa i full fart emot mig. Jag gav ifrån mig ett tjut och bara slängde mig ner på golvet och rullade lite åt sidan. Jag hörde en smäll och Harry hjälpte mig upp på fötter. Killen har missat mig och dunsat rakt in i baren där han nu ligger bland glas och sprit. Vanessa och killarna har hunnit akta på sig och står en bit längre bort ifrån baren och gör roliga miner emot killen.

Jag vänder mig till Harry som står och ler.

-”Great job, partner” flinar han.

-”Haha, shut up, come one” skrattar jag, tar hans hand och drar med honom bort till vårt sällskap.

-”Ey guuurl, what the hell did that came from?” utbrast Vanessa förvånat.

-”Yeah, you suddenly turned all badass guuuurl” hängde Louis på.

-”Well, that’s what happens when you're messing with my partners” svarade jag och log emot Harry som log tillbaka och kollade lite blygt ner i golvet.

-”Awh, so cute!” utbrast Vanessa förtjust.

-”What’s cute?” frågade jag förvånat.

-”You guuuuys!”

-”What? No, we’re not....no”

-”Yeah right” påpekade Liam.

-”Whatever, guys...” muttrade jag.

-”Haha, come on, let’s get outta here”

-”Hey, Savannah. You should come to our place sometime” sa Niall när vi var på väg ut ifrån klubben.

-”Haha, sure”

------------------------------

Psst, läsare. Följ min tumblr -->här<--

------------------------------

Jag hade precis gjort mig i ordning och hade ett par minuter över innan jag var tvungen att ge mig av till klubben Ozone för att möta Harry. Jag satt vid köksbordet och trummade med mina naglar emot bordsytan i mina djupaste tankar. Jag var trött på att management skulle styra och bestämma över allt jag gjorde, så jag bestämde mig för att trotsa dem..men bara lite, jag ville ju inte förlora min karriär när den är som bäst. Ingen chans att jag skulle hänga ensam med Harry på en nattklubb en hel kväll. Jag tog upp min mobil och letade upp min vän Vanessa i kontaktlistan.

”Hiii bestieee! Up for some clubbing tonight? /S” skrev jag i ett sms och skickade iväg. Som tur är så tog det inte lång tid förrän hon svarade.

”Hiii gurl! Sure, sounds fun, but...why? /V”

”Great! Cause Harry, that’s why.../S”

”Harry’s coming too? /V”

”Yes, unfortunately. Managemet decided this would be good for us since we just keep fighting all the time..but I’m not hanging out with him all by myself! /S”

”You know I got your back sis, always. /V”

”Aw, I know. Thank you! Meet me at Ozone in 10? /S”

”Sounds like a plan. See ya! /V”

Åh, jag älskar Vanessa. Jag är skyldig henne för detta.

Plötsligt kom jag på att det var ju i kväll som jag skulle träffa Harry’s kompisar, men vi blev båda tvungna att gå på nattklubb istället. Men ju fler folk desto bättre, eller hur?

Jag tog upp mobilen ännu en gång och slog Harry’s nummer.

-”Savannah?” var det första han sa.

-”Yeah, hi. Um, listen. I know that it was tonight we planned for me to meet your friends, but now we couldn’t do that, so I have a suggestion”

-”Okay?”

-”Well, I’m bringing a friend, so why don’t you bring yours?”

-”To Ozone?”

-”Yes”

-”Are you sure that management let us do that? I mean this was just for you and me”

-”Oh what the hell. Bringing some friends can’t hurt. I’m sick of management’s decisions anyway, so why not change them a tiny bit?”

-”...I’ll give them a call. See you”

-”Bye”

Jag gick ner och ut ur hotellet där limousinen väntade för att ta mig till nattklubben.

När jag kom fram och steg ut ur limousinen möttes jag av ett tiotal paparazziz med blixtrande kameror och runt dem stod det massvis med skrikande fans. Jag antar att Ozone är rykande hett i kväll. På vägen in passade jag på att skriva några autografer, ta några kort med fans, och svara på ett antal frågor.

-”Savannah! Savannah! Is Harry joining you tonight?!” skrek en paparazzi nyfiket.

Den frågan lämnade jag obesvarad. Men precis när jag skulle öppna munnen och säga att jag inte ville svara på den frågan, så började tjejerna vid sidan om skrika ännu mer. Jag vände mig snabbt om för att se vad som pågick och då fick jag se Harry stiga ut ur en annan limousin som precis kommit på plats.

-”I guess you’ve got your answer right there, sir” sa jag och vände mig emot paparazzin som frågat om Harry skulle komma.

Harry gick direkt fram till mig, la en hand på min rygg och förde med mig in på klubben.

-”Have a lovely evening you two!” ropade ännu en paparazzi efter oss.

-”Where are your friends?” frågade jag Harry när vi kommit in på klubben. Man fick nästan skrika för att man skulle höra varandra över den höga musiken.

-”Right there, by the bar” svarade han och nickade bort emot baren där fyra unga killar satt och skrattade och hade trevligt.

-”Oh”

-”Where’s your friend?”

Ja, vart är Vanessa egentligen? Jag kollade mig runt och till slut fick jag syn på henne.

-”Vanessa! Over here!” ropade jag tills jag fick hennes uppmärksamhet. Hon trängde sig fram över till mig och Harry.

-”Hi gurl, it’s so nice to see you!” utbrast hon lyckligt och slängde sig runt min hals.

-”You too!”

Plötsligt harklade sig Harry ljudligt bakom mig.

-”Oh right. Vanessa this is Harry, Harry this is my best friend Vanessa” presenterade jag dem.

-”Oh, hello Harry. Nice to meet you!”

-”Yeah, you too”

-”We were just heading over to meet Harry’s friends by the bar, wanna join?” frågade jag.

-”Yeah, sure. Let’s go!”

-”Savannah this is Niall, Liam, Louis and Zayn. Guys, this is Savannah and her friend Vanessa” presenterade Harry oss.

-”Hi guys, nice to meet y’all!” log jag vänligt.

-”Yeah, nice to finally meet you too!”

-”Finally?”

-”Yes, we’ve heard so much about you” flinade Louis.

-”You have, huh?” frågade jag och kollade misstänksamt på Harry som bara flinade.

-”Ohyes, but don’t you worry, it’s only the bad things” skämtade Niall.

-”Let me buy you all a beer!” utbrast Harry och alla nickade förutom jag.

-”Oh, I don’t drink beer” förklarade jag och skakade på huvudet.

-”Then l’ll just have to get you a ‘Sex On The Beach’ or something” blinkade han med ena ögat och fick alla att skratta. Såklart, förutom mig.

-”Are you on crack or something, Styles?” frågade jag kaxigt.

-”You tell me, babe” flinade han lika kaxigt.

-”I’m not your babe”

-”That is not your decision, sorry”

-”And what makes you think that you have the power to decide over me? Who do you think you are?”

-”Babe, I am Harry Styles”

-”Oooooooohhhh..” hörde jag de andra svagt viska över min och Harry’s lilla showdown.

-”You son of a bi-” var jag på väg att attackera honom med, men Vanessa stoppade mig genom att ta tag i mina armar och dra mig tillbaka.

-”Woah, sweetie. Savannah, look at me. He’s not even worth it. Let’s hit the dancefloor to cool you of a bit” sa hon lugnande och drog med mig ut på dansgolvet.

-------------------------------------------------------------

Pssst, läsare. Följ mig på tumblr, här <----

-”Savannah, good that you came so-”

-”Rich, I can’t do this. I’m done!” avbröt jag honom när jag rusade in på kontoret och slängde av mig jackan.

-”Woah girl, what happened?”

-”I just can’t stand his ultra ego! He thinks that everybody loves him, and that he can treat people like shit just because he’s famous! I mean who does that?! Who does he think he is? The freaking Queen of England?!”

-”Correct me if I’m wrong. But we are talking about Harry, right?”

-”No I'm talking about Godzilla..of course I’m talking about Mr. Dickhead!!” svarade jag sarkastiskt.

-”Wow..you really hate him, don’t you?”

-”Ohgod yes! If killing people was legal, he’d be dead a long time ago..”

-”What exactly did he do know that made you hate him this much?”

-”Last night, after the interview we went backstage and I was just being nice and telling him I was thankful that he took my side out there when all those pictures showed up, and he just went really mean towards me!”

-”Well, you’re right, that is weird..”

-”Oh no really, you think?!” utbrast jag sarkastiskt och slog ena handen för pannan.

-”But if that’s his personality, then I don’t think I can do anything about it, dear”

-”Oh, IF that’s his personality, I’m more than done!”

-”I thought you promised you’d give the guy a chance?”

-”I’ve given him so many chances know, Rich!”

-”Darling, it’s been three days..”

-”Yeah, three days too much!”

-”Then I guess you won’t be so happy when I tell you that you and Harry are going clubbing tonight”

-”You said what?!”

-”Yeah, we thought if would be good for both of you. Get to really know each other, and have some time off at the same time”

-”And when you say ’we’, do you mean ’we’ as in-”

-”Management, yes”

-”Ugh, I hate them!”

-”Yeah, don’t say that out loud so they can hear it”

-”Soon, I honestly will...” muttrade jag och gick ut ur kontoret.

-”Tell Harry that you’ll meet him at Ozone at 7!” ropade Richard efter mig.

När jag kommit ut på gatan och vakter hjälpte mig in i en taxi, tog jag upp min mobil.

”Ey, Loser. Meet me at Ozone 7 o´clock. Management orders. /S” skrev jag, letade upp Harry i kontaktlistan och klickade på skicka.

Det tog inte lång tid förrän han svarade.

”Are you sure you wanna see me? ../H”

Aww, stackarn har skuldkänslor..men rätt åt honom, det borde han ha!

”As I said, it’s management orders, none of us have a choise../S” skrev jag tillbaka.

”I’ll meet you there /H”

När jag steg ut ur taxin möttes jag av ett antal nyfikna fans som stod och väntade vid hotellingången. Jag tog på mig mina solglasögon och fansen började tjoa och komma farm till mig.

-”Omg it’s Savannah Lake!” skrek de i kör.

-”Haha, hi guys, how ya doin’?

-”OMG Savannah! Can I have your autograph?” sa en av dem.

-”Sure, sweetie” svarade jag med ett leende och tog hennes block och penna.

-”Thank you so much, I love you!!”

-”I love you too”

-”Is it true that you and Harry are dating?”

-”Haha nope, it’s not true”

-”Aw okay. You’d be a very cute couple though”

-”Haha aw, well thank you I guess..”

-”No, you can’t have him, ‘cause he’s mine!!” skrek en annan tjej ilsket.

-”Haha, don’t you worry love, he’s all yours” skrattade jag åt henne och trängde mig fram för att komma in på hotellet.

-”Omg, she’s so sweet!”

-”Omg, I got her autograph!”

-”Omg, I accedently touched her hand, I’ll never wash my right hand again!”

-”Omg, she held my pencil!”

Jag log för mig själv när jag stod inne i lobbyn och hörde mina fans prata om mig. Men jag kunde inte stå där och lyssna för länge för jag var ju tvungen att gå upp på rummet och göra mig i ordning för att gå på en nattklubb...med Harry....tjoho, livet leker.....

-”This year we got a new partnership created here in L.A. This boy and girl got put together to record a brand new album together. He’s from England, and she’s from here. Of course I’m talking about the young popsensations Savannah Lake and Harry Styles!”

Jag och Harry tog var sitt djupt andetag där vi stod backstage innan vi gick ut och möttes av massa skrik, applåder och jubel. Johanna, intervjuaren, hälsade oss varmt välkomna och gav oss var sin kram innan vi slog oss ner i soffan.

-”Hi guys, thank you for coming!” log hon stort.

-”Thank you for having us” log jag tillbaka och rättade till min korta, tighta klänning som åkt upp lite.

-”I must ask, how does it feel to get put together with a total stranger and just knowing that you are going to record a CD, Harry?”

-”Um..well I was nothing but excited over this and it’s always nice to meet new people. So yeah..I guess I’m speaking for both of us when I say that” svarade han ovanligt vänligt och log emot mig. Jag såg att de båda väntade på ett svar ifrån mig så jag spelade med, och nickade glatt..för vi båda vet ju att så var det inte.

-”Do you guys got anything to the album yet, or is it still just a work in progress, Savannah?”

-”No, basically it’s still just a work in progress. But you told me you wrote something when you first landed here in L.A, so I guess maybe that will appear on the album” svarade jag och vände mig emot Harry som nickade.

-”Guys, I know that both of you are originally doing solo careers. How do you think that your fans reactions are to that you’re working together for a while now? Positive or negative? What do you think Harry?”

-”Positive, I hope” skrattade han.

-”Yeah. I mean, from the reactions we’ve gotten this far our fans seems to be cool with it. I really hope that they will like what we’re trying to put together for them. Cause you know, we’re doing this for them. We love our fans, and without them we’d be nothing” log jag emot publiken och för det fick jag massa applåder, och vissa av dem formade hjärtan med sina händer emot mig. Jag antar att de tillhörde min underbara fandom, ‘Lakers’.

-”Aw, that’s so sweet! Before we finish up here, I think all of us has a few questionmarks over you two. Are you two an item?” frågade plötsligt Johanna.

-”No, we’re not” svarade jag snabbt som attans.

-”Oh really? Well, these resent taken pictures tell us diffrent” flinade Johanna och kort på när jag och Harry stod under bron kom upp på väggen bakom oss. Det var bilder då han var på väg att kyssa mig, bilder då vi höll händer och skrattade, och bilder då vi skrattade och han höll armen om mig då vi var på väg tillbaka till hotellet. Hur attans kunde paparazzizarna vara så fruktansvärt diskreta, och ens tänka på att följa efter oss enda ner till under en bro?! Jag förstår att man misstolkar de bilderna, men kom igen. Den när vi håller händer var ju bara när jag skulle visa honom hur man bäst håller en tjej i handen, och den när vi var på väg tillbaka till hotellet och han höll armen om mig var ju bara Harry som skämtade lite. Förresten så kallade vi varande för fula ord under hela den tiden!

Den när det ser ut som om han ska kyssa mig är ju dock sann..men det har ingen med att göra för det hände ju inget!

-”Oh shit” viskade jag lågt så bara Harry kunde höra.

Publiken tjoade, ‘aww:ade’ och fnissade.

-”Oh, haha, those pictures..” började Harry nervöst försöka ljuga om varför de såg ut som de gjorde. Han märkte säkert hur jag frös till, och tack snälla för att han tog min sida i detta nu.

-”They are just.....they are..um...” fortsatte han, utan att veta vad han skulle dra till med.

-”They are from our music video!” hjälpte jag honom.

-”Yes! Yeah, they are from our music video we’re working on now. It’s supposed to be a secret but now..I guess you caught us” förklarade han när han kom på något att säga. Som tur är verkade Johanna och publiken köpa vår lilla lögn.

Vi båda pustade ut då Johanna berättade att dagens intervju var slut. Vi fick var sin kram till innan vi gick backstage igen.

-”That was freaking close. How can the paparazziz be so damn sneaky?!” utbrast jag.

-”Um..because they’re paparazziz?” påpekade Harry som om det vore en självklarhet.

-”Oh, don’t talk about it like you weren’t as chocked as I was!”

-”Yeah yeah, whatever..”

-”What happened to you in there by the way?”

-”What do mean happened to me?” frågade han och kollade på mig en frågande blick.

-”Yeah, like, you were all..ugh I can’t believe I’m saying this...but you were actually nice. You took my side for once”

-”Hah, yeah of course I took your side. Do you actually think that I want them to know that I almost kissed you? I don’t kiss losers. What the hell was I thinking?”

-”Hahahah, hilarious.......screw you, grow up and stop being a little bitch!”

-”Says you like you didn’t like the thought of me kissing you. Come on Sav, you know you wanted it to happen, don’t you?”

-”Dammit Harry! What’s the thing with being this big jerk? Is this your status quo? Cause I don’t like at all, and you’re putting me through a hell by thinking that I’ll stand being around it for this long! And no, I didn’t wanted it to happen. You know why? Cause I don’t kiss spoiled, disgusting, mean, rude, nasty ass wannabe’s like you!” skrek jag och knuffade med mening till hans arm när jag rusade förbi i ren ilska.

-”Savannah! Ey, Savannah! Aw, come on!” hörde jag honom ropa efter mig men jag bara fortsatte min väg ut ur byggnaden.

-”Savannah, I didn’t mean it like that! Please, don’t just leave! Savannah come back!!”

-”Styles, where are you?!” ropade jag irriterat in i mobilen.

-”I’m soon there, calm down!”

-”How soon?!”

-”Soon, as in now”

Jag vände mig om till där jag hörde hans röst.

-”You’re late” sa jag surt.

-”Well, I’m here now”

-”Good for you. Now, let’s get this this over with” muttrade jag, tog tag i Harry’s hand och drog med honom in under den stora, nedklottrade bron. Jag skakade genast av mig känslan av att hans hand kändes bra ihop med min.

-”You know, Savannah, I’m actually really excited for this...um...‘teaching-me-how-to-act-with-chicks’ thing..” flinade han när vi gick längre in under bron.

Anledningen till att vi håller till under en bro är för att alla paparazziz eller fans inte ska undrar vad vi håller på med, störa oss, eller hitta på en massa lögner och publicera dem. Det sista var mest riktakt emot paparazzizarna.

-”Oooh, you should. ‘Cause you just brought me to lesson number one. Don’t ever call a girl a ‘chick’. She wants to be more to you than that, and by calling her a chick you just make her feel like she’s just ‘another girl’..”

-”But what if she really is just ‘another girl’?”

-”..Seriously?” ruskade jag på huvudet och gjorde en äcklad grimas.

-”Nevermind, go on...”

-”Thank you. Number two. Grab her hand often. That makes her feel special. But when you do, don’t hold it like this..” 

Jag tog hans hand vanligt i min och visade hur han inte ska hålla en tjej i handen.

”...hold it like this instead” fortsatte jag och visade honom genom att sammanfläta våra fingrar.

-”Are you telling me I can’t hold it like this?” skämtade han och vred våra armar i alla möjliga konstiga vinklar.

-”Hahaha no”

-”But what about this?”

-”Hahaha no, Harry stop!”

-”Hahah, but what about this one? You can’t say no to this one!” fånade han sig och vred våra armar i en ännu konstigare vinkel vilket fick mig att gapskratta.

-”Hahah, ohgod no. Harry, how are you supposed to make this work if you’re not willing to learn?”

-”Aww, but I like this one” putade han skämtsamt med underläppen och såg på mig med bedjande ögon.

-”Hahah, you are insane” skrattade jag, separerade våra händer och slog till honom skämtsamt på axeln.

-”Oh, speaking of insane. I’ve got a friend named Zayn, which is almost sounds like that word. He, and the others would like to meet you in person” sa han när vi båda skrattat färdigt.

-”Haha, oh really? You talk about me, ey?” retades jag.

-”How much I try I can’t find an uncreepy way of answering that question, so I’m just gonna stand here looking like a fool..”

-”Hahah, gotcha!”

-”They are actually here in L.A as we speak, so shall I tell them that we can meet up with them tomorrow?”

-”Sure, sounds like fun”

-”Don’t have to high expectations, babe” blinkade han kaxigt med ena ögat.

-”Don’t you worry about me, babeeee” svarade jag lika kaxigt tillbaka och betonade ‘babe’ med samma brittiska accent som Harry för att retas.

-”Good, you know...‘cause i don’t...” harklade han sig när han kom på hur det han precis sagt lät.

-”Hah, yeah right..” lyfte jag sarkastiskt på ena ögonbrynet.

-”Any more lessons or something?”

-”Yeah. There’s one left actually..”

-”Okay, let’s hear”

-”Um..when you kiss her..first touch her cheek gentle, put a bit of her hair behind her ear, look deep into her eyes..and do it all with passion” stammade jag och kände hur jag plötsligt blev helt kallsvettig och nervös utan förvarning. Vad är mitt plötsliga problem?!

Harry harklade sig och började sakta röra sig emot mig.

-”Like this?” viskade han då han stod väldigt nära mig. Och då menar jag bokstavligen..

Han smekte min kind ömt och kollade mig djupt in i ögonen samtidigt som han tog en bit av mitt hår och la det bakom mitt öra.

”Wow. He really has gorgeous eyes..where they really that green before?..”  tänkte jag innan jag la märke till att han börjat böja sig ner emot mina läppar. Han tänkte faktiskt göra det, på riktigt. Han tänkte kyssa mig. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Visst, han är sjukt irriterande, självupptagen, envis och påstridig. Ja okej, jag tål honom helt enkelt inte, men jag var som förstelnad, kunde inte röra en fena i detta läge. Han har verkligen en otrolig makt över mig.

Precis då han var så nära att jag kunde känna hans andetag emot min underläpp ringde hans mobil. Han bet sin läpp i lätt besvikelse, böjde sig bakåt igen och tog upp mobilen. Han gick en bit bort och svarade.

-”Yeah? Oh, hello. Yeah, sure...”

Jag stod kvar som ett fån, helt förstelnad. Vad attans höll vi på med?!

-”Okay thanks, bye” avslutade Harry samtalet och gick över till mig igen.

-”Um..that was our management. We have an interview tonight at 8” berättade han.

-”Oh, okay..”

-”You liked that didn’t you?” flinade han.

-”Excuse me?”

-”Yeah, you liked that I was going to kiss you, didn’t you?”

-”Pffff nooo, absolutely not!”

-”But you did”

-”No, I didn’t!”

-”At least a little bit”

-”Uh-uh, I did not!”

-”Loser”

-”You’re a loser!”

-”No, you’re the loser and you know it”

-”Ugh, I hate you”

-”We both know that’s not true, don’t we?”

-”No we don’t, ‘cause it is true”

-”Ahhh, you love me so much, it’s crazy, ey ey guuurl, don’t get attached!!”

-”Oh no right, cause I’m just ‘another girl’ to you, aren’t I?” påpekade jag när jag kom ihåg hans svar på min tidigare ‘lektion’.

-”What? Aww noo, of course not. You are my badydoll, and nobody can take that away” svarade han och slängde skämtsamt ena armen om mina axlar och tryckte ner mig lite.

-”Haha, you suck”

-”Well, sooner or later, so do you” blinkade han med ena ögat och jag fattade precis vad han menade.

-”Ewww, no thank you, I’ll pass” utbrast jag och gjorde kräkljud.

-”Loser”

-”Idiot”

-”Dork”

-”Jerk”

Och så höll vi på hela vägen tillbaka till hotellet.

*Savannah’s POV*

Väl uppe på kontoret hälsade jag på alla deltagande. De bad mig att slå mig ner vid ett stort ovalt bord tillsammans med min manager, mitt skivbolag och management själv. I väntan på att Harry skulle dyka upp serverade de mig ett glas vatten och vi satt och småpratade lite.

Plötsligt slås dörren upp och en dam ifrån management ställer sig upp.

-”Savannah, Harry...Harry, Savannah” presenterade hon oss.

Harry gick artigt fram till mig och vi skakade hand. Jag var fortfarande väldigt skeptiskt till detta men jag antar att det bara är att spela med här. Han slog sig ner precis bredvid mig och mötet var härmed igång.

I över två timmar satt vi där och diskuterade hur vi skulle jobba detta året och på vilket sätt albumet skulle vara upplagt, och så vidare. Både jag och Harry har deltagit bra och svarat på massvis med frågor, men vi har fortfarande inte sagt ett enda ord till varandra.

En stund senare började management diskutera massa saker med skivbolaget och resten satt bara där. Efter alla frågor jag svarat på kände jag mig torr i munnen så jag sträckte mig efter mitt glas med vatten och tog en klunk.

Plötsligt såg jag hur Harry började röra på sig. Jag får en chock när jag känner hur han lägger sin hand på mitt lår och jag reagerar av ren reflex. Jag sätter nästan vattnet i halsen och innan jag vet ordet av så flyger det ur munnen på mig, rätt ut över bordet som en fontän, nästan, men bara nästan i ansiktet på management..

Jag känner hur Harry släpper taget om mitt lår och lutar sig tillbaka, problem med att hålla skrattattackerna borta efter min plötsliga lilla incident, som HAN orsakat!

-”OHMYGOSH! I’m sooo sorry! I didn’t mean to...I just....I guess I just got something in my throat...I...I’m terribly sorry!” utbrast jag i panik.

-”It’s fine, it’s okay, this can happen to anyone” sa min manager lugnande och kollade på mig med frågande blick.

-”Rich...um...can I talk to you..outside...alone” väste jag. Han nickade och följde med mig utanför rummet.

-”What just happened in there, Sav?” frågade Rich när vi precis kommit utanför rummet.

-”God damnit, I can’t work with him, Rich! I really can’t!!!” utbrast jag och skickade Harry en ilsken blick igenom glasdörren, han såg den dock inte eftersom han satt med ryggen till.

-”Why?”

-”Why? WHY? Because he’s a freaking psyko, that’s why!! Do you honestly think that I’d get something in my throat when I was drinking clear, pure fucking water?! I’ve got the answer to that; NO!!”

-”Scchhh! Not so loud!..Then what the fudge happened?”

-”He put his big, disgusting hands on my fucking thigh, that’s what the fudge happened!” väste jag ilsket fram mellan tänderna.

-”And what exactly do you want me to do about that?”

-”I want you to stand up for me and tell management that I won’t work with him!”

-”Oh sweetie, you know that I can’t do that. I have nothing to say when they’ve made up their mind about something”

-”Fine..then I’ll do it myself!”

Jag skulle precis gå in till kontoret igen och ställa mig upp emot management när Richard tog ett stadigt tag om min arm och drog mig tillbaka.

-”Savannah, are you out of your mind?! That can cost your entire career! Do you really want everything you’ve worked so hard for to be taken away from you, just like that? Come on, give the dude a chance! You don’t have to hang out with him every second of your freetime. Professional relationship only.”

-”....Uggggh, fine. But just because I don’t wanna lose my career!”

När mötet var klart och vi alla stod utanför rummet och pratade lite kom Harry fram till mig.

-”Hi” flinade han.

-”What to you want?”

-”Nah, nothing special. Just wanted to see if you where thirsty for some..um I don’t know, water, maybe?” skämtade han.

-”Ugh, just leave me alone, stranger!” fräste jag åt honom och rusade ilsket nedför trapporna mot utgången.

-”Hey! It was just a joke!” skrek han efter mig. Jag kunde höra honom tydligt så jag gissar på att han sprang efter mig.

-”It wasn’t funny!”

Han hade fortfarande inte gett sig av när vi kom ut på gatan.

-”Savannah, come on, wait up!”

Jag stannade och vände mig hastigt om.

-”Oh, I’m sorry, who are you?!” skrek jag i hans ansikte.

-”I’m Harry, hi..”

-”Do you think that you can just come here and ruin someone’s goddamn freaking career?! Do you?!”

-”I didn’t come here to ruin anything”

-”Oh really? Well, how’s that working out for you?!”

-”Pretty good, I must say”

-”Go fuck yourself!!” skrek jag, vände mig om och fortsatte att gå hastigt. Just nu sket jag fullständigt i de paparazzis som var runt oss, jag var förbannad.

-”Is it really that much wrong when a guy finds you sexy?!” skrek Harry efter mig med frustration i rösten. Det fick mig att stanna upp, vända mig om igen och raska tillbaka.

-”Yes, yes it is, if this is the way he’s gonna show it!” tjöt jag tillbaka.

Han suckade innan han svarade.

-”Well, I’m sorry, okay? I am sorry, Savannah..”

-”Whatever..I’m just gonna go home now..” suckade jag och vände mig om ännu en gång för att gå hem.

-”I’m Harry, by the way!” skrek han efter mig.

-”Yeah, you’ve said that already..”

-”Oh, just thought it would be good for you to know”

-”Why?”

-”Cause you’ll be screaming it tonight, babydoll” blinkade han med ena ögat.

Jag gick tillbaka ännu en gång och ställde mig självsäkert framför honom.

-”Hahaha, ohyeah? Well, I’d rather just go die, right here right now”

-”Woah, no need to be offensive. It was just a suggestion”

-”The baddest one I’ve ever heard..”

-”Hm..did you know that ‘baddest’ wasn’t even a real word from the beginning?” frågade han och försökte låta smart. Såklart, misslyckades han.

-”Hm..well first; I don’t give a single fuck, and second; since when did you become a teacher?”

-”I’m not, but I can teach you a lot of useful stuff”

-”Ohyeah? Any specific subject?” frågade jag med sarkasm i rösten.

-”Oh, you see it’s....wait....how old are you?”

-”Just turned 18, why?”

-”Oh, well then you’re too young to know. Sorry love” retades han.

-”Eww, think I just did anyway....wish I didn’t...”

Jag lät mig själv överreagera och göra några fejkade kräkljud.

-”Hahah” skrattade han mörkt och dovt, då han plötsligt nyper till mig i ena skinkan.

-”HEY, CAN YOU NOT?!” utbrast jag.

-”Woah...sorry...”

-”Just leave me alone, Styles!”

-”Uh yeah, that can be a little bit tricky..since we are working together now, remember?”

-”Ugh, right..but you do realize it’s not hard for me to get you fired, right?” hotade jag.

-”No, please don’t do that..I’m sorry”

-”Well, fine, I won’t..But you have to learn some manner if so, okay?” suckade jag.

-”I don’t know how to do that...”

-”Well...since I’m feeling extra nice today in some weird way after all...meet me under that bridge tomorrow at noon, and not a second later. Am I making myself clear?” förklarar jag och pekar emot en bro nere vid hamnen.

-”Crystal!” lyser han upp.

-”Good. See ya, bye” sa jag snabbt och vände på klacken.

*Harry’s POV*

Flygplansdörren slogs upp och jag möttes av varma sommarvindar med doft av sommar och sol.

-”Aaaahhh..” smög sig ur min mun när jag behagligt sträckte på mig efter en lång resan. Äntligen var jag på plats i L.A, äntligen.

-”Are you okay?” frågade min livvakt som dykt upp bakom mig med väskorna i väntan på att jag skulle gå nedför den lilla trappan som ledde ur planet.

-”Sure, yes. A little jetlag but I’m fine”

-”That’s okay, it’ll pass. I’m just going to take this bags into the airport”

-”I’ll be right behind you” svarade jag och följde honom med blicken då han gick in i själva flygplatsen.

Det första intrycket jag fick av L.A var fantastiskt. Det var verkligen ett inspirerande ställe att skriva massvis med nya låtar på. Jag behöver detta för min karriärs skull.

Jag blev plötsligt på humör för att sjunga. Orden började bara forsa ur mig och jag lät känslorna ta över mig helt och hållet.

Låt: http://www.youtube.com/watch?v=_cxAeDfP9Ck

”First time I saw you I was kinda taken by surprise. You were sun kissed, so full of bliss. You really had me mesmerized. And now it’s something ‘bout the way you do where you knock me off my feet. I’m lost inside of you and I don’t think I can leave. You already had me at ’hello’...”

Jag kände hur benen började gunga och fötterna rycka när jag vred på mig i takt med det jag precis sjöng. I ett lyckohopp tog jag mig nedför trappan och landade perfekt på marken.

”..I said ‘Hey L.A’, it’s really really nice to meet ya. If it’s okay I think I’ll stay, ‘cause I just wanna have some fun. Top down, just chillin’ on the west side. Hands up, get ready for a good time. Hey L.A, it’s really really nice to meet ya..”

Jag dansade runt flygplanen som stod parkerade på landningsbanan och sprang runt flygplatsen ett par varv, samtidigt som jag blickade ut över stranden som låg bredvid.

”..Somebody pinch me now, ‘cause it kinda feels like a dream. I got shades on my head, my feet in the sand, ain’t worried ‘bout a thing. When the sun goes down and the lights come on you got me feeling just like a star. And no matter where I go, you’ll always have my heart. You already had me at ‘hello’..”

”..I said ‘Hey L.A’, it’s really really nice to meet ya. If it’s okay I think I’ll stay, ‘cause I just wanna have some fun. Top down, just chillin’ on the west side. Hands up, get ready for a good time. Hey L.A, it’s really really nice to meet ya..”

Jag gick in på flygplatsen och kollade runt nyfiket. Jag drog min hand längs fönsterblecken och alla växter som fanns där.

”..Now if you can make it here, you can make it anywhere. And it’s not always easy, but there’s no place that I’d rather be..I said ‘Hey L.A’, it’s really really nice to meet ya. If it’s okay I think I’ll stay, ‘cause I just wanna have some fun...”

Jag sprang in till mitten och ett antal fans fick syn på mig och började tjoa förtjust. Jag vinkade in folk att delta i mitt lilla oväntade uppträdande. Folk deltog glatt och började dansa med mig, som en slags flashmob. Jag särade lite på benen och slog näven i marken mellan dem, då det blev till ett passade danssteg för början på den sista refrängen.

”..Top down, just chillin’ on the west side. Hands up, get ready for a good time. Hey L.A, it’s really really nice to meet ya. Na na na na, L.A, it’s really really nice to meet ya. ‘Cause I just wanna have some fun. Top down, just chillin’ on the west side. Hands up, get ready for a good time. Hey L.A, it’s really really cool to be here, yeah..”

När det var klart fick jag ta massa kort med fans och skriva ett antal autografer. Jag log stort, stolt över låten jag just kommit på.

 När de flesta folk begett sig vidare såg jag min livvakt stå en bit längre bort och väntade med mina väskor. Jag gick leendes över till honom.

-”Hey man, what was that?” kollade han på mig undrande.

-”Oh that? That, was me putting my feelings into a song” svarade jag skämtsamt men ändå kaxigt.

-”Hahah, oh well, save some of that for the meeting that I by the way have to get you to ‘cause it starts in 20 minutes, so let’s go superstar”

-”Haha, oh right, I just remembered why I’m here”

-”And that’s why music is dangerous, I told ya mate” skrattade han och drog med mig till limousinen som väntade utanför.

Dags att träffa Savannah, min framtida kollega..