Music Communicate: Kapitel 25.

Savannah's POV

 


Tårarna föll och jag sprang ner emot stranden en stund. Det gjorde så fruktansvärt ont. Den kvällen, på min och Harry's första dejt, när vi låg där på filten tillsammans, så lovade han mig att han aldrig skulle såra mig så som mitt ex sårat mig. Men han ljög. Han har precis gjort det. Den enda skillnaden var att den där slampan inte är min vän.
Det blir alltid såhär. Alltid när jag öppnar mig och vågar släppa in någon i mitt liv, så blir jag sviken. Kärlek kommer aldrig någonsin vara säker, den kommer alltid svika en på ett eller annat sätt. Tyvärr även med personen som man trodde faktiskt ville ha en. Jag är svår att älska, jag vet det. Harry var en av de första som faktiskt fått riktiga känslor för mig, förutom mitt ex då.
Harry bad mig riva mina väggar jag satt upp. Och jag gjorde nästan det, tror jag. Det känns så. När han första sa det till mig så antar jag att jag bara skrattade bort det, tog det som ett skämt, för då var det inte ens i mina tankar att någon skulle kunna ta sig innanför mina väggar. Han är den enda jag vågat släppa in sedan jag sist blev sviken och lämnad..och nu gör han samma sak. Jag borde nog hålla mig till det jag gör bäst; hålla tyst och bygga upp väggar som inte släpper in någon. Inga känslor, inga problem.

Jag tog av mig klackskorna och gick längs stranden en bit ner i vattet. Det kändes skönt. Avsvalkande. Plötsligt kände jag hur känslor och ord ville komma ut.


"You keep tryin to get inside my head,
While I keep trying to lose the words you said
Can't you see I'm hangin by a thread,
To my life what I know, yeah I'm losing control and

Oh no, my walls are gonna break
So close, it's more than I can take
I'm so tired of turning and running away
When love just isn't safe..."

 


Jag stannade till och målade ett krossat hjärta i sanden, innan jag fortsatte gå längs strandkanten med tårarna rinnandes nedför kinderna.

 


"I'm strong enough, I've always told myself
I never want to need somebody else
But I've already fallen from that hill,
So I'm dropping that guard, here's your chance at my heart and

Oh no, my walls are gonna break
So close, it's more than I can take
I'm so tired of turning and running away
When love just isn't..."

 


Jag tog ett djupt andetag innan jag började skvätta, slå och sparka till vattnet för att få utbrott för alla mina känslor. Jag struntade i att jag hade finkläderna på mig.

 


"Everything you want, but it's everything you need
It's not always happy endings but it's happy in between
It's taken so long, so long to finally see
The other isn't worth the risk

Oh no, my walls are gonna break

Oh no, my walls are gonna break
So close, it's more than I can take
So tired of turning and running away
When love just isn't safe

Oh no, my walls are gonna break
So close, it's more than I can take
So tired of turning and running away
When love just isn't safe..."

 

Tillslut slängde jag mig ner på rygg i sanden och andades djupt, helt slut och stirrade upp på den stjärnklara himlen.

 

"Your not safe
And that's okay..."

 


När jag legat där en stund och lugnat ner mig bestämde jag mig för att det var dags att bege sig till hotellet. Jag tog upp mobilen och såg att jag hade 8 missade samtal, 2 ifrån Richard, och 6 ifrån Harry. Harry kan gott undra vart jag tagit vägen, jag bryr mig inte längre. Men jag kanske borde ringa upp Richard.
Jag slog in Richard's nummer och väntade på svar.

-"Savannah?!" frågade han oroligt.

-"Uhm..yes hi"

-"Oh my Jesus, thank god! Where the hell are you?!"

-"I'm at the beach, about to head to the hotel"

-"What? The beach? What the fuck are you doin at t--, you know what nevermind, please just go home"

-"I will"

-"And by the way..Harry told me"

-"...told you what exactly?"

-"Well...what happened tonight. I didn't know it was something going on between you guys? You know what management says about relationships with partners, Savannah.."

-"You don't have to worry, it's nothing, it was never something..there's nothing going on between us" harklade jag mig.

-"..are you crying?"

-"What? No, just forget about it Rich, okay?"

-"Alright, if that's what you want.."

-"More than anything, thanks. I should go, bye."

-"Take care, hun"


Jag gick till hotellet och hoppade ner i ett varmt skumbad för att förhoppningsvis lugna mina nerver lite som verkade leva sitt eget liv. Jag hade inte pratat med Daisy och tjejerna på ett tag. Jag saknade dem verkligen, och jag hade egentligen ingen annan att vända mig till. Jag torkade ena handen på handduken och slog in Daisy's nummer. Det gick ett antal signaler, men tillslut svarade hon.

-"Savannah?"

-"Sorry, am I disturbing?"

-"No no, absolutely not! I miss you, how you've been gurl?!"

-"Well, were do I start?"

-"Wait...are you okay? Sounds like you're crying, what's wrong?!"

-"Uhm...I don't know...I just...it's Harry and..yeah" snyftade jag.

-"Woah, you tell me everything girlfriend!"

Jag suckade och berättade allt precis som det var.


*skippar historien*

 

-"Woah...that jerk!" utbrast Daisy och det fick mig att skratta till lite.

-"Yeah, I guess"

-"Do you want me to come over or..?"

-"This late? No no, go to sleep hun, and I'll see you and the girls another day"

-"You're sure? Cause I don't mind really"

-"I'm sure, thanks though"

-"Anytime darling. I'll call you, kk? Love you"

-"Love you too, bye"

 

-------------------------------------------------------------------------------------------

Tudeluuu alla underbara läsare! Ska börja med att tacka så hemskt mycket för att ni läser, och skulle vara sjukt kul med liiiiiiiiite fler kommentarer. Går det att ordna tror ni? c': Så jäkla tur att jag inte la ner den för det tänkte jag faktiskt göra för ett tag sedan, hade ju uppehöll hela sommaren. (förlåt).

Sen, förlåt för att detta blev ganska kort, men jag klarade inte mer för jag grät som en liten unge när jag skrev detta. Hahah, vettifan varför egentligen, men jag antar att det var för att jag skrev detta kapitel rätt personligt i början, verkligen direkt ifrån hjärtat.

Jo, och en sak till. Jag kommer att lägga ut en låtlista när Music Communicate är slut, så ni kan lyssna på låtarna jag använt i den, ifall ni känner för det.

Annars, stort tack och puss! ~Moa.


Kommentarer
Julia säger:

Bra som vanligt xx

2013-10-18 | 15:21:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback