differentfanfics.blogg.se

Harry's POV

 

-"I didn't know you could cheer" flinade jag när vi gick längs gatan emot vårt hotell.

-"I didn't know you could dance"

-"Well, I can't"

-"Haha, obviously you can"

-"I just got lost in the moment I guess"

-"Well, you made it look fancy"

Jag skrattade till och la min arm om Savannah.

-"Thank you"

-"You're welcome" fnissade hon.

 

Jag vet att man säger att ingen är perfekt, men Savannah är faktiskt min bild av 'perfekt'. Hon är rolig, kaxig, snäll, omtänksam och framförallt helt otroligt vacker. Hon låtsas inte, hon är verkligen äkta. Hon gillar mig för den jag är, och inte för någon hon önskar att jag var. Jag tror jag faller. Jag kan nu med säkerhet konstatera: Jag, Harry Styles, är kär.

 

Plötsligt står vi i hissen på väg upp till våningen på hotellet där vi har våra rum. Jag glimtar försiktigt bort mot Savannah som märker att jag tittar, så hon kollar genast tillbaka. Samtidigt som hon gör det så öppnas hissdörren och vi går ut ur den.

-"What?" ler hon nervöst.

-"You're beautiful.."

Hon ler, tittar ner i marken och rodnar något.

-"You don't look so bad yourself"

 

När vi gått genom korridoren är vi framme vid våra rum.

-"Well, thanks. I had fun today" log hon och mötte min blick igen.

Jag tog hennes hand i min och log tillbaka.

-"Me too"

Savannah ställde sig på tårna för att nå upp och gav mig en mjuk kyss på ena kinden. Min hand fångade hennes midja och tryckte henne tätt intill mig samtidigt som jag inte kunde stoppa mig själv från att le.
-"Goodnight, sweet dreams" viskade hon när hon tagit ett steg tillbaka. Men jag ville inte låta henne gå än.
Jag tog ett steg närmre, fångade hennes läppar med mina i en passionerad kyss och tryckte upp henne försiktigt emot väggen. Hon verkade snäppet chockad men började snabbt besvara kyssen och svepa sina fingrar genom mitt hår. Det är en av alla de saker jag älskar med Savannah, när hon drar sina fingrar genom mitt hår. Det får mig att slappna av.
Jag böjde mig lite tillbaka och avslutade kyssen för att få luft. Savannah öppnade sakta sina ögon och mötte min blick.
-"Do you wanna come in?" frågade hon lite andfådd, och jag nickade som svar.

 

Savannah's POV

 

Jag höll upp dörren och gestikulerade åt Harry att gå in.

-"Ladies first" skrattade jag och Harry hängde på.

-"Haha why thank you"

 

Jag stängde igen dörren och precis när jag skulle vända mig om kände jag flås i nacken och ett par muskulösa armar placeras på mina höfter. Harry la försiktigt mitt hår åt sidan och gav mig en kyss i nacken. Jag rös till, snurrade runt i hans grepp och kysste honom ordentligt. Han besvarade genast kyssen och kupade sin hand om min kind. Jag tryckte honom försiktigt ifrån mig och gick och satte mig på sängkanten. Min blick mötte Harry's och han gick fram till mig, smekte min kind, böjde sig ner och kysste mig igen. Jag föll bakåt på sängen och råkade dra ner honom med mig. Vi brast ut i skratt och Harry rullade av mig eftersom han hamnat uppe på mig i fallet. Vi låg bredvid varandra och stirrade in i varandras ögon. Tiden stod stilla. Då och då gav han mig en kyss och log.

-"I think I'm in love with you Savannah.." viskade han plötsligt sårbart.

Jag blev chockad. Jag blev helt stel. Jag visste inte vart jag skulle titta eller vad jag skulle säga. Shit, han hade precis öppnat sig och erkänt att han var förälskad i mig. Men jag då. Känner jag samma för honom? Ärligt..så vet jag inte. Jag vet inte. Oh shit, vad ställd jag blev.

-"....th-thank you" slängde jag klumpigt ur mig.

Asså vem fan svarar 'tack' till någon som precis erkänt att han är kär i dig? Vafan Savannah, skärpning!
Harry kollade på mig förvirrat och småskrattade lite nervöst.

-"Thank you?.."

-"No, I mean...I didn't...it's...I...what?" stammade jag nervöst.

-"Are you trying to say that you don't feel the same way about me?.."

-"No!..I mean...yes..or no...kinda....wait no that's not what I meant...fuck"

 

Plötsligt ringde Harry's mobil och avbröt oss. En del av mig tackade Gud så hjärtligt för det, jag höll ju på att göra bort mig totalt.
Han reste sig upp och gick runt i rummet.
-"Hey...yes....yes she's here.....tomorrow?.....oh okay.....we'll meet you there....okay thanks...bye" hörde jag honom säga till personen han pratade med. Han la på och kollade på mig.

-"It was the management. They said we're attending an important dinner tomorrow with some song coaches" sa han med en mörkare röst som skrämde mig lite. Jag nickade som svar och satte mig upp i sängen.

-"I...I should go, it's getting late and...yeah, I should go" stammade han fram och började rota fram kortet till hotellrummet. Han gick emot dörren och jag följde honom med blicken. Det skulle ju inte sluta såhär...

-"Harry, wait.." sa jag tyst och han vände sig om och kollade på mig med sorgsen blick. Jag reste mig ifrån sängen, gick fram till honom och kramade om honom hårt.
-"Please..you misunderstood me.." viskade jag i hans öra. Han la sakta armarna om mig också. Jag tog chansen då och kysste hans läppar försiktigt och tro det eller ej, men han kysste tillbaka, hårt, innan han släppte taget och utan ett ljud försvann ut genom dörren.

 

Jag stod kvar vid dörren ett tag innan jag gick för att ta på mig t-shirten jag sov i. Jag la mig i sängen och knäppte händerna.
-"Dear God, if you're up there please hear my prayer. I know I haven't really believed in you but...please help me. I know I almost screwed up and made Harry misunderstand me today...'cause I do love him, I really do. I was just shocked and I didn't know what to say. I've been hurt too much to feel that I'm in love with someone. But I do want it to be him. And I do have trust issues, I know that. But I don't want anything as much as I want to be with Harry. I just need time to heal, and hopefully I won't be too late..Thank you. Amen.."