By the river: Prolog.
Jag tänker ofta tillbaka på hur det skulle ha blivit mellan oss om jag inte åkte tillbaka till Nashville den sommaren. Hade vi aldrig mer träffats då? Kanske var det bra att jag lämnade honom ett tag. Ah alltså, jag ville ju aldrig lämna honom där på flygplatsen, jag ville ha honom tätt intill hela tiden, men vad hade jag för val? Hade jag inte lämnat honom där då, så hade kanske det inte känts så fruktansvärt bra att se honom igen, som det faktiskt gjorde. Han lämnade aldrig mitt huvud, han fanns kvar där hela året, dag och natt. Men ändå så lyckades Kevin komma in i mitt liv, mitt emellan alla tankar på Harry. Kanske var det ett sätt för mig att försöka komma över honom. Jag vet faktiskt inte. Men allt händer för en orsak, eller hur? Jag ångrar ingenting, och jag kan garantera att det var den bästa sommaren i mitt liv....
Kommentarer
Trackback