differentfanfics.blogg.se

Jag kollade bak men såg inget. Det plasslade i löven igen och nu började jag få lite smått panik.

-"Who's there?" frågade jag med skakig röst.

-"It's just me" svarade en manlig röst.

Ur skogen kom en kille, i min ålder skulle jag tro. Rätt lång, brunt lockigt hår...vacker.

-"Um, sorry if I scared you but I didn't know that anyone else knew about this place" sa han i brittisk accent.

-"Oh um, I didn't. I just found it"

-"So tell me, do you usually walk in the woods and scares the shit out of girls or was this just a one time thing? fortsatte jag skämtsamt.

-"Hahah, I can sure you that this was just a one time thing" skrattade han.

-"I'm Harry by the way, and you are?" tillade han.

-"I'm Allie. Nice to meet you"

-"You too"

-"Oh, you paint?" sa Harry och satte sig bredvid mig på stenen.

-"Yes, I love it. It makes me calm somehow"

-"You're good"

-"Really? Thanks"

-"Do you mind having a model?" sa han och log emot mig.

-"Not at all. A model is actually all I need to finish this painting"

-"Great!" utbrast han, slängde av sig skjortan, klättrade upp på en sten mitt i floden och poserade roligt.

Jag kunde inte hålla mig för skratt. Han såg så fånig ut när han poserade sådär.

-"Go on, paint me!" ropade han.

Jag flinade och började skissa av honom i ritblocket.

 

När jag var klar hoppade Harry ner ifrån stenen, gick i land och satte på sig skjortan igen. Jag rev ut teckningen ur blocket, vek ihop det och gick bort till Harry och la teckningen i hans bröstficka på skjortan. Jag skulle precis backa iväg men då halkade jag på en av det blöta stenarna under oss. Harry hann få tag i mig innan jag ramlade till marken. Jag var lite i chock men han höll mig stadigt i båda armarna. Vad jag först inte märkte var att vi kommit väldigt nära varandra tack vare fallet, och då menar jag extremt nära. Vi stirrade in i varandras ögon och det verkade inte som om någon av oss planerade att byta position, utan vi stod sådär ett tag. Då märkte jag att hans ögon var gröna, så otroligt gröna. Hans röst avbröt mina tankar.

-"Are you okey?" frågade han med hes, mörk röst.

-"Yes, I'm fine. Thanks" svarade jag lite nervöst med tanke på hur tiden bara stannat när han tog tag i mig.

-"But I should probably go back now or else my grandmother is going to think I got attacked by aliens or something." fortsatte jag.

-"Oh no, you got attacked by a Harry instead"

-"Even worse" skämtade jag.

Harry skrattade åt mitt skämt och det var då jag riktigt la märke till hans skrattgropar.

-"Do you mind if I walk you home? You know, so I know you're getting back safe. Don't wanna risk that ailens can attack you"

-"Haha, not at all. It's always nice with some company" svarade jag.

-"Good, 'cause I was going to anyway" skämtade han med en flin på läpparna.

-"Hahah, let's go"

 

Vi gick och pratade och skrattade hela vägen till min mormors hus. Jag hade inte märkt att det redan börjat skymma ute. Jag hade verkligen kul tillsammans med Harry så jag hade inte alls märkt att det redan var kväll. Harry följde mig ända till dörren.

-"Isn't this Mrs Mason's farm?" frågar han plötsligt.

-"Yes, she's my grandmother. Do you know her?"

-"Well yeah. I used to work here for her a couple summers ago. You know, help out on the farm. Wait, so you are her granddaughter? Then you must be the Allie"

-"You see, when I worked here she wouldn't stop talking about some girl named Allie. About how much she missed her, how beautiful she were and something about some necklace" fortsatte han.

Jag log åt det han precis sagt.

-"Must be this one" log jag och tog tag om min medaljong jag bar runt halsen.

-"She gave it to me when I was born. I guess she just wondered if I had it left" tillade jag och tittade upp på Harry som log emot mig.

-"What?" frågade jag honom.

-"She was right. You are very beautiful"

-"Oh, stop it you! You're making me blush like crazy!" utbrast jag medan jag slog till honom lekfullt på armen och tittade bort. Harry bara skrattade.

-"I had a great time today Allie"

-"So did I"

-"Can I have your number?"

-"Sure"

Vi bytte nummer.

-"Maybe I'll see you tomorrow" sa han.

-"Maybe you will" svarade jag lite flörtigt.

-"Goodnight Allie" sa Harry och kysste mig på kinden.

-"Goodnight Harry" log jag tillbaka.