Music Communicate: Kapitel 18.

-"Go, go now!" utbrast Daisy där hon stod vid kaffemaskinen.

-"What? Now? But I have to work!"

-"Work can wait, your date however, can't. Go, go, go!" viftade hon åt mig och Harry.

-"But-"

-"You heard them Savannah" sa Harry och drog mig emot dörren.

-"Have fun you guys!"

-"Yeah, but not too much fun.." fnissnade Anna.

-"Anna!" skrattade jag.

-"Don't you worry, girls. I'll take care of her" försäkrade Harry leendes och kysste mig på kinden.

-"Oh, I'm sure you will..." sa Camille och himlade med ögonen, vilket fick alla att skratta.

-"Goodbye..dirtyminded people.." skrattade jag och slog generat ena handen för pannan, medan jag och Harry gick ut ur butiken.


-"Where are you taking me, mysterious guy?" frågade jag när vi kommit ut på parkeringen.

-"That, my lady, is a secret"

-"Why am I even surprised?" skrattade jag.

När vi hade gått en bit på gatan stannade plötsligt Harry.

-"Woah, why are we stopping?" frågade jag undrande.

-"I'm sorry, but I must ask you to cover your eyes now" log han hemlighetsfullt och tog fram en svart ögonbindel.

-"What? But-"

-"No, no buts. Just do it"

-"Ugh, fine. I can see you're trying here so I'll just do it"

-"Believe me, I am.."

När han knutit bindeln runt mitt huvud tog han min ena hand i sin och vi fortsatte vår vandring genom staden. Efter ett tag kände jag att marken under mig blev mjukare och svårare att gå i. Det kändes som om asfalten gått över till sand. Stranden?

-"The beach?! Harry, are you crazy?! What about all the paparazziz?!" utbrast jag oroligt, fortfarande med ögonbindeln på, men jag var säker på att vi befann oss på stranden. Jag menar, vart annars finns det sand? Han lär ju inte ha anordnat vår dejt i en sandlåda, eller på en byggarbetsplats. Så korkad kan han inte vara.

-"Don't you want them to know about us?"

-"Well...I mean...it's not like--"

-"Scchh, I'm messing with you. I've already taken care of that" skrattade han dovt och lossade försiktigt på ögonbindeln.

-"Not funny, Styles.."

-"Haha, are you ready?"

-"Yeah.."

Han knöt upp bindeln och den föll till marken.

-"Wow..." viskade jag när jag fick syn på vad han hade fixat ihop.

I mitten av stranden stod en mellanstor bongalow. Inuti den stod ett runt bord med två stolar, och vid bordet stod en stiligt klädd servitör med ett stort vänligt leende på läpparna och väntade på oss. Det var fullt med små lampor runt byggnaden och inuti fanns hundratals värmeljus.

-"You like it?" frågade Harry när vi kommit fram till bordet.

-"If I LIKE it? Harry, it's...it's amazing"

-"Good" log han och smajlgroparna gjorde sig tillkänna.

-"Wait!" utbrast jag plötsligt.

-"What is it? Is everything alright?"

-"I can't go on a date like this. I'm in my work uniform!"

Harry's oroande ansiktsuttryck försvann när han hörde vad mitt problem var, och ett leende formades istället.

-"Don't say you've fixed that too?"

-"Follow me" log han och tog min hand igen.

-"You are unbelievable" skrattade jag och följde med honom in i bongalown.

-"One second, Javier" sa han till servitören när vi rusade förbi, in i ett lite mindre rum.

-"I can't believe you actually thought I'll look like this on a date" skrattade han och pekade på sina vanliga jeans, skjorta och gympaskor. Jag hade inte all tänkt på att han inte heller var finklädd.

-"Haha, no I guess not"

-"Here. I got you this" log han och tog fram en klänning som han räckte mig.

-"Ocean blue.." sa jag och förde fingrarna över klänningen. "How did you know that is my favorite color?"

-"A bird whispered that in my ear"

-"Hm..really? Is that 'bird' possibly named Richard?"

-"Maybe.." fnissade han och hoppade in i sin kostym.

-"Looking fine, Styles"

-"Your turn"

-"Um..haven't you forgot something?"

-"What?"

-"Um...hmm..I don't know..Go out?!"

-"Aww, come on. I changed infront of you!"

-"Yeah, but you didn't have to strip down totually!"

-"I don't mind.." log han retsamt och jag slängde en kudde på honom.

-"Okay okay, I'm out!" tjöt han och skrattandes ramlade han ut ur rummet och stängde dörren bakom sig så jag äntligen kunde byta om.


När jag kom ut drog han vänligt ut min stol åt mig innan han gick och satte sig på sin mittemot mig.

På bordet låg en stor vit duk, och övanpå stod våra trerätterstallrikar, champangeglas och bestick. Där fanns också två långa ljusstakar i silver med stearinljus i, och på duken låg massvis med utspridda röda rosenblad.

-"Steak for you sir, and sushi for the lady" sa servitören och kom ut med vår mat.

-"Oh sushi! How did you know?!" utbrast jag lyckligt.

-"I've done my research.." skrattade Harry och tog emot sin stek.

-"Champange, miss?" frågade Javier och öppnade en flaska.

-"Yes please"

-"I'll leave you two alone. Bon Appetit" sa han och begav sig in i köket.

Jag smuttade på min champange och tittade sedan upp på Harry. Han bara satt där fridfullt med ett leende och kollade drömmande på mig.

-"What?" frågade jag och ställde ifrån mig glaset.

-"You're really beautiful"

Jag kände hur jag började rodna och tårar välla upp innanför ögonlocken. Ingen hade någonsin brytt sig så här mycket och gjort sig till något så otroligt för min skull. Tro det eller ej, men livet som kändis är faktiskt inte alltid en dans på rosor. Men det var jag nästan hundra procent säker på att denna kvällen skulle bli.

-"Thank you" log jag och kollade generat ner i marken.

Harry sträckte sig lite över bordet och la sin ena hand över min och log det där leendet som bara han kan, det leendet som gör hans smajlgropar synliga och får mitt hjärta att slå ett extra slag.

------------------------------------------------------------------------------

Psst, läsare. Följ min nya twitter -->här<--

Och min instagram: Moliiie

------------------------------------------------------------------------------


Kommentarer
Julia säger:

ASBRA!xx

2013-06-23 | 09:11:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback