Music Communicate; Kapitel 27.

Tyra drog med mig till helkroppsspegeln och alla tjejerna började fixa mig med var sitt område. Tyra fixade kläder, Anna fixade mitt hår, Daisy fixade accesoarer, Madison fixade skor och Camille fixade makeup.
-"Hey let's dress up like hipsters!" utbrast Tyra och knöt ett brunt band med en fjäder på runt mitt huvud.


Efter ungefär två timmar var alla klädda och sminkade.
-"Savannah, you look amazing"
-"Yeah you look older. Like you're at least 22!"
Jag vände mig bort från spegeln och log emot tjejerna innan orden började flöda.

 

"It feels like a perfect night to dress up like hipsters, and make fun of our exes, uh uh uh uh. It feels like a perfect night for breakfast at midnight, to fall in love with strangers uh uh uh uh.." började jag nynna, och tjejerna började hänga på.

"Yeaaaah. We're happy free confused and lonely at the same time. It's miserable and magical oh yeah. Tonight's the night when we forget about the deadlines, it's time uh uh.."

"I don't know about you but im feeling 22. Everything will be alright if you keep me next to you. You don't know about me but I bet you want to. Everything will be alright if we just keep dancing like we're 22, 22.."


Jag började hoppa på sängen och sjunga för mitt liv. Madison sprang fram och drog fram sex stycken boas ur kartongen och alla la var sin runt sin hals samtidigt som vi dansade runt och sjunga som galningar.

"It seems like one of those nights, this place is too crowded too many cool kids, uh uh uh uh. It seems like one of those nights , we ditch the whole scene and end up dreaming instead of sleeping. Yeaaaah. We're happy free confused and lonely in the best way. It's miserable and magical oh yeah. Tonight's the night when we forget about the heartbreaks, it's time uh uh.."


Vi begav oss ut ur hotellrummet och dansade nedför alla trapporna i takt med musiken.

"I don't know about you but im feeling 22. Everything will be alright if you keep me next to you. You don't know about me but I bet you want to. Everything will be alright if we just keep dancing like we're 22, 22. I don't know about you, 22, 22.."


När vi kommit ut hoppade vi nedför gatan i takt med musiken, skrattade, sjöng och lät vinden ta tag i vårt hår så vi riktigt kunde känna friheten. Vi fick mycket uppmärksamhet längs gatorna, men vi kunde inte bry oss mindre. Ett antal personer ropade mitt namn, så jag jag måste blivit igenkänd. Fansen trodde säkert jag spelade in en musikvideo, för det så verkligen ut så, haha.


"It feels like one of those nights, we ditch the whole scene. It feels like one of those nights, we won't be sleeping. It feels like one of those nights, you look like bad news I gotta have you, I gotta have you.."
"I don't know about you but im feeling 22. Everything will be alright if you keep me next to you. You don't know about me but I bet you want to. Everything will be alright if we just keep dancing like we're 22, 22
Dancing like 22, yeah, 22, yeah yeah.."


"It feels like one of those nights, we ditch the whole scene. It feels like one of those nights, we won't be sleeping. It feels like one of those nights, you look like bad news I gotta have you, I gotta have you"


Vi hann precis färdigställa sången innan vi stannade till utanför klubben "Ozone". Vi var väldigt andfådda och det tog ett tag för oss att hämta andan eftersom vi skrattade så mycket efter vårt lilla maraton.
Vi kom förbi vakterna hur lätt som helst, så att vara kändis har sina fördelar liksom sina nackdelar.
-"Have a nice evening Miss. Lake" sa vakterna när vi gick förbi påväg in i klubben.
-"Thank you, handsome" flirtade jag.
Jag måste bara komma över Harry i kväll, och så är det bara. Jag ska inte gråta en enda tår mer över honom, för han förtjänar det inte.
Väl inne på klubben tog jag och tjejerna oss var sin drink nere vid baren för att komma igång lite. Rätt så snabbt började jag känna av hur alkoholen sved och brände i strupen, men på ett underbart sätt.
Vi kom i gång rätt fort och drog oss alla ut på dansgolvet. Vi fick snabbt napp och killen som kom fram till mig började tafsa på nederdelen av min klänning och kyssa min nacke samtidigt som vi rörde oss sensuellt till musiken. Jag vet att detta kanske inte är det bästa sättet att komma över Harry på, men jag var villig att ta till alla metoder för att glömma honom så fort som möjligt.
Självklart dök Harry upp i mina tankar igen och jag fick lite panikångest så jag gick ifrån dansgolvet och satte mig på en stol vid baren. Camille såg mig, och kom fram till mig.
-"Savannah, what's wrong gurl?"
-"I can't"
-"What do you mean you can't?"
-"He ran through my mind again.." erkände jag och andades tungt.
-"Ok gurl now look at me. You are here to have fun, and only fun. You gotta get over Harry now once and for all and we'll help you as good as we can, I promise. But we can do absolutely nothing until you've realized yourself that you gotta get over him. So, are you gonna do this?"
Jag slöt ögonen och andades en stund innan jag öppnade dem igen och svarade henne.
-"I'm gonna get over him, and I'm gonna do it right here right now" sa jag bestämt och ställde mig upp på baren med en drink i handen.

 

"I wanna smash your fears and get drunken off your tears. Don't you share your smile with anyone else but me. I wanna touch your heart. I wanna crush it in my hands. Make you plead and cry as you give up all the lies.."


Så fort jag började sjunga fick jag alla ögon på mig. Jag drack lite till av min drink och kände hur jag började slappna av.


"We're not lovers, but more than friends. Put a flame to every single word you ever said. No more crying, to get me through. I'll keep dancing till the morning with somebody new. Tonight I'm getting over you. Tonight I'm getting over you. Tonight I'm getting over you. Tonight I'm getting over you. Over you. Over you.."


När basen kom in så kom alla folk inne på klubben igång, sjöng med, dansade och tjoade.


"Stuck in a real bad dream and man, it feels so new to me. Should be in your arms but I'm begging at your feet. It's been a real hard night and I just hold my pillow tight. You won't love me back, no, it's not you and I.."


"We're not lovers but more than friends. Put a flame to every single word you ever said. No more cryin’ to get me through. I'll keep dancing till the morning with somebody new. Tonight I'm getting over you. Tonight I'm getting over you. Tonight I'm getting over you. Tonight I'm getting over you. Over you. Over you. Tonight I'm getting over you. Tonight I'm getting over you. Tonight I'm getting over you. Over you. Over you.."


"We're not lovers but more than friends. Put a flame to every single word you ever said. No more crying to get me through. I'll keep dancing till the morning with somebody new. Tonight I'm getting over you"

~

När jag var klar och gick ner ifrån baren fick jag ta emot en massa applåder och jag begav mig direkt ut på dansgolvet igen, grabbade tag i killen jag dansade med förut och lät honom fortsätta ta på mig. Jag ville bara få detta gjort, vara galen för en gångs skull, utan att några dömer mig. Och framför allt, jag ville bara komma över Harry, och det fort.

--------------------------------------------

Förlåt om det är något stavfel, jag har inte hunnit läsa igenom och rättat :3

~Moa.


Music Communicate; Kapitel 26.

När jag tagit mig upp ur badet och precis fått på mig min pyjamas så knackar det rätt så häftigt på ytterdörren till mitt hotellrum. Jag hoppade till av de hårda knackningarna, smög fram till dörren och öppnade den försiktigt.
-"Why didn't you answer my calls?" utbrast Harry, knuffade upp dörren trängde sig in.
-"What are you doing here this late, you scared the shit out of me!!" väste jag irriterat men tyst för att inte väcka de andra på hotellet som förmodligen sov vid detta laget.
Han backade försiktigt men bestämt upp mig emot väggen.
-"Answer my question"
-"Because I've got nothing to say to you, so get off of me"
-"But I do, so will you please listen?"
-"No, I don't need your excuses" svarade jag bestämt och gjorde ett tappert försök att knuffa bort honom från mig, men hans grepp hårdnade en aning och jag misslyckades.
-"Look. I made a fool of myself opening up to you that night, I should've never done that cause it's obvious you don't feel the same. And there's no excuses for what happened tonight, but there's three different stories; yours, mine, and the truth. I wanna believe that my story has most of the truth in it"
-"Are you still drunk?.."
-"A little, why?"
-"Okay so, there's nothing wrong with you telling me what you're feeling. I'm one of those girls that doesn't concider it as a weakness when a guy tells me how he actually feels. And I don't wanna know your point of view of what happened. I've got mine and I know what I saw. Cause you were obviously pissed at me the whole day just because I didn't tell you what you wanted to hear last night. You know exactly why I didn't so don't you fucking dare to judge me now. You promised me on our first date that you would not hurt me the way my ex-boyfriend did, but look what you did!"
-"Woah hey! This is nothing like what your ex did!"
-"But it IS! The only difference this time is that this hoe isn't my friend!"
-"....I'm sorry I just--"
-"Just go"
-"Savannah I--"
-"I don't want you here, please just go!" röt jag till och slog frustrerat handen mot min panna.
Harry suckade sorgset, släppte taget om mig och gick emot dörren. Men innan han skulle gå ut vände han sig om och kollade mig i ögonen.
-"I just wish you could see how truly sorry I am. I can tell that what we had is over now, but I just want you to know that I'll never forget that night cause to me it was perfect. I'll miss your soft lips against mine and how you always ran your fingers through my hair which calmed me down.."
Mina ögon fylldes av tårar men jag kunde bara inte släppa vad han gjort.
-"Just g-go.." viskade jag med gråten i halsen och såg hur Harry lämnade rummet.

Jag sjönk ner längs väggen jag var lutad emot och brast ut i gråt. Jag kan inte ha en person i mitt liv igen som sårar mig och sedan bara tror att allt ska bli bra med ett 'förlåt', det krävs så mycket mer. Jag har gått igenom detta en gång förut, och jag antar att det är därför jag blev så ledsen. Jag gjorde det för mitt eget bästa. Men jag har känslor för Harry, det är det ingen idé att neka, och det är väl också en stor orsak till att det gör så fruktansvärt ont.

~


Jag måste ha somnat där på golvet för plötsligt slog jag upp ögonen. Det var ljust ute och jag fick kisa för att se något. Det tog en stund för mig att förstå vart jag befann mig och vad som hänt i natt. Någon knackade på min dörr också så jag ställde mig upp på rangliga ben och gick för att öppna dörren. Där stod Daisy och resten av tjejerna ifrån Starbucks.
-"Omg gurl, you look like a wreck! What the hell happened to you?!" utbrast Camille och såg chockat på mig.
-"Um hi, nice to see you guys too.." muttrade jag och bjöd in dem.
-"You didn't answer your phone and we got really worried so we decided to go to see you"
-"So now, tell us everything"
-"Alright" suckade jag och satte mig ner på sängkanten.

~


När jag berättat vad som hänt brast jag ut i gråt igen och alla kramade och klappade på mig så gott de kunde.
-"He's an ass, and you just gotta get over him sweetheart" sa Daisy och gav mig en näsduk.
-"I guess.."
-"And we're gonna help you with that honey" log Anna och gick utanför dörren för att hämta en stor kartong som de hade tagit med sig.
-"What's that?" snyftade jag och pekade på kartongen.
-"This is a box full of a girl's best friends"
Tjejerna började slita upp massa fina kläder, smink och acceroarer ur kartongen och drog med mig till spegeln.
-"This would look A-M-A-Z-I-N-G on you!" utbrast Tyra och höll upp en ljusblå, kort, rätt så urringad klänning framför mig.
-"What are these for?"
-"You. Us"
-"Huh?" kollade jag förvånat på dem.
-"Sweetheart, we are going out tonight. You are getting over Mr. I-can't-keep-my-penis-to-myself"
Jag kunde inte låta bli att småskratta lite åt smeknamnet Daisy just gav Harry.
-"Like a girl's night out?"
-"Yes, we're going clubbing!" utbrast Camille och gjorde några fåniga danssteg som fick oss att skratta.
-"But girls, I feel terrible.."
-"Now yes, but when you've let us fix you, you'll feel like you've never been hurt" log Anna och började trassla ut mitt hår.

------------------------------------------------------

Förlåt att jag inte skrivit på länge och att detta vart rätt kort, men det har hänt mycket i mitt liv just nu som gjort att jag fått välja bort något och tyvärr så fick det bli skrivandet av fanfics. Fick rätt så nyligen reda på att min morfar har fått cancer, så det tog hårt på mig.

Vill ni så får ni jättegärna följa min privata blogg, där jag är lite mer aktiv numera http://allmylittlethings.blogg.se/

~Moa


Music Communicate: Kapitel 25.

Savannah's POV

 


Tårarna föll och jag sprang ner emot stranden en stund. Det gjorde så fruktansvärt ont. Den kvällen, på min och Harry's första dejt, när vi låg där på filten tillsammans, så lovade han mig att han aldrig skulle såra mig så som mitt ex sårat mig. Men han ljög. Han har precis gjort det. Den enda skillnaden var att den där slampan inte är min vän.
Det blir alltid såhär. Alltid när jag öppnar mig och vågar släppa in någon i mitt liv, så blir jag sviken. Kärlek kommer aldrig någonsin vara säker, den kommer alltid svika en på ett eller annat sätt. Tyvärr även med personen som man trodde faktiskt ville ha en. Jag är svår att älska, jag vet det. Harry var en av de första som faktiskt fått riktiga känslor för mig, förutom mitt ex då.
Harry bad mig riva mina väggar jag satt upp. Och jag gjorde nästan det, tror jag. Det känns så. När han första sa det till mig så antar jag att jag bara skrattade bort det, tog det som ett skämt, för då var det inte ens i mina tankar att någon skulle kunna ta sig innanför mina väggar. Han är den enda jag vågat släppa in sedan jag sist blev sviken och lämnad..och nu gör han samma sak. Jag borde nog hålla mig till det jag gör bäst; hålla tyst och bygga upp väggar som inte släpper in någon. Inga känslor, inga problem.

Jag tog av mig klackskorna och gick längs stranden en bit ner i vattet. Det kändes skönt. Avsvalkande. Plötsligt kände jag hur känslor och ord ville komma ut.


"You keep tryin to get inside my head,
While I keep trying to lose the words you said
Can't you see I'm hangin by a thread,
To my life what I know, yeah I'm losing control and

Oh no, my walls are gonna break
So close, it's more than I can take
I'm so tired of turning and running away
When love just isn't safe..."

 


Jag stannade till och målade ett krossat hjärta i sanden, innan jag fortsatte gå längs strandkanten med tårarna rinnandes nedför kinderna.

 


"I'm strong enough, I've always told myself
I never want to need somebody else
But I've already fallen from that hill,
So I'm dropping that guard, here's your chance at my heart and

Oh no, my walls are gonna break
So close, it's more than I can take
I'm so tired of turning and running away
When love just isn't..."

 


Jag tog ett djupt andetag innan jag började skvätta, slå och sparka till vattnet för att få utbrott för alla mina känslor. Jag struntade i att jag hade finkläderna på mig.

 


"Everything you want, but it's everything you need
It's not always happy endings but it's happy in between
It's taken so long, so long to finally see
The other isn't worth the risk

Oh no, my walls are gonna break

Oh no, my walls are gonna break
So close, it's more than I can take
So tired of turning and running away
When love just isn't safe

Oh no, my walls are gonna break
So close, it's more than I can take
So tired of turning and running away
When love just isn't safe..."

 

Tillslut slängde jag mig ner på rygg i sanden och andades djupt, helt slut och stirrade upp på den stjärnklara himlen.

 

"Your not safe
And that's okay..."

 


När jag legat där en stund och lugnat ner mig bestämde jag mig för att det var dags att bege sig till hotellet. Jag tog upp mobilen och såg att jag hade 8 missade samtal, 2 ifrån Richard, och 6 ifrån Harry. Harry kan gott undra vart jag tagit vägen, jag bryr mig inte längre. Men jag kanske borde ringa upp Richard.
Jag slog in Richard's nummer och väntade på svar.

-"Savannah?!" frågade han oroligt.

-"Uhm..yes hi"

-"Oh my Jesus, thank god! Where the hell are you?!"

-"I'm at the beach, about to head to the hotel"

-"What? The beach? What the fuck are you doin at t--, you know what nevermind, please just go home"

-"I will"

-"And by the way..Harry told me"

-"...told you what exactly?"

-"Well...what happened tonight. I didn't know it was something going on between you guys? You know what management says about relationships with partners, Savannah.."

-"You don't have to worry, it's nothing, it was never something..there's nothing going on between us" harklade jag mig.

-"..are you crying?"

-"What? No, just forget about it Rich, okay?"

-"Alright, if that's what you want.."

-"More than anything, thanks. I should go, bye."

-"Take care, hun"


Jag gick till hotellet och hoppade ner i ett varmt skumbad för att förhoppningsvis lugna mina nerver lite som verkade leva sitt eget liv. Jag hade inte pratat med Daisy och tjejerna på ett tag. Jag saknade dem verkligen, och jag hade egentligen ingen annan att vända mig till. Jag torkade ena handen på handduken och slog in Daisy's nummer. Det gick ett antal signaler, men tillslut svarade hon.

-"Savannah?"

-"Sorry, am I disturbing?"

-"No no, absolutely not! I miss you, how you've been gurl?!"

-"Well, were do I start?"

-"Wait...are you okay? Sounds like you're crying, what's wrong?!"

-"Uhm...I don't know...I just...it's Harry and..yeah" snyftade jag.

-"Woah, you tell me everything girlfriend!"

Jag suckade och berättade allt precis som det var.


*skippar historien*

 

-"Woah...that jerk!" utbrast Daisy och det fick mig att skratta till lite.

-"Yeah, I guess"

-"Do you want me to come over or..?"

-"This late? No no, go to sleep hun, and I'll see you and the girls another day"

-"You're sure? Cause I don't mind really"

-"I'm sure, thanks though"

-"Anytime darling. I'll call you, kk? Love you"

-"Love you too, bye"

 

-------------------------------------------------------------------------------------------

Tudeluuu alla underbara läsare! Ska börja med att tacka så hemskt mycket för att ni läser, och skulle vara sjukt kul med liiiiiiiiite fler kommentarer. Går det att ordna tror ni? c': Så jäkla tur att jag inte la ner den för det tänkte jag faktiskt göra för ett tag sedan, hade ju uppehöll hela sommaren. (förlåt).

Sen, förlåt för att detta blev ganska kort, men jag klarade inte mer för jag grät som en liten unge när jag skrev detta. Hahah, vettifan varför egentligen, men jag antar att det var för att jag skrev detta kapitel rätt personligt i början, verkligen direkt ifrån hjärtat.

Jo, och en sak till. Jag kommer att lägga ut en låtlista när Music Communicate är slut, så ni kan lyssna på låtarna jag använt i den, ifall ni känner för det.

Annars, stort tack och puss! ~Moa.


Music Communicate: Kapitel 24.

Nästa dag var Harry och jag på väg till middagen som vi lovat. Stämningen i taxin var spänd och obehaglig. Vi satt helt tysta, på var sin sida i baksätet. Då och då glimtade jag på Harry som satt och stirrade ut genom fönstret med en känslolös min.
Jag stod inte ut med att allt kanske var mitt fel. Att jag förstörde allt igår. Han missförstod mig ju, men han ville inte lyssna när jag sa det till honom.


Efter ett tag flyttade jag mig närmare Harry i taxin, tog hans hand i min och la mitt huvud försiktigt på hans axel. Harry ryckte till lite, för han hade förmodligen inte väntat sig det. Jag kollade upp på honom med en ledsen blick och han kollade tillbaka snabbt innan han vände blicken till fönstret igen.
-"Harry..." suckade jag.
Han gav mig en snabb kyss på pannan och kollade sedan ut genom fönstret igen. Jag suckade, släppte hans hand och satte mig tillbaka på andra sidan.

~

När vi kom fram till restaurangen stod Richard utanför och tog emot oss.

-"Great! You're here! Come on, follow me! They're here and we've already got a table" utbrast han en aning stressad och upprymd.
Harry och jag nickade utan att protestera och följde med Richard till vårt bord. Där satt även Harry's manager Erica, vårt skivbolag och såklart de två sångcoacherna. De ställde sig upp när vi kom fram och vi tog i hand.

-"Hi, I'm Helen and this is my colleague Chris. It's a pleasure to meet both of you" log damen och skakade hand med mig.

-"You too" log jag tillbaka och tog i hand med Chris också.

De skakade hand med Harry också och sedan slog vi oss ner vid bordet och beställde in lite mat.

-"What would you like to drink?" frågade hovmästaren vänligt och tog fram sitt block.

Richard, Erica och management beställde cider och Helen och Chris beställde vatten.

-"And you guys?" frågade hovmästaren och vände sig emot mig och Harry.

-"A glas och red wine, please. Oh, and one of those for Harry too"

Jag visste att Harry's favorit var rött vin så därför beställde jag en till honom också.

-"Yeah, and I'd also like to have a beer and a few shots, please" la Harry till, och vi alla spärrade upp ögonen förvånat.

-"Uhm Harry..what are you doing?" väste jag irriterat och kollade på honom.

-"Just having a few drinks, why?"

Jag bara skakade oroligt på huvudet och sa inget mer.


Under middagen beställde Harry in ännu mer alkohol och vi andra bara kollade frågande på varandra. Efter ett tag gick han ifrån bordet.

-"Excuse me, I'll be right back" mumlade han och reste på sig.

Resten av oss satt och diskuterade skiven en stund innan jag kände att jag var skyldig att hämta tillbaka Harry, så jag ursäktade mig och gick emot utgången. Precis när jag kom ut ifrån själva matsalen fick jag syn på Harry i ett hörn.

-"Oh thank god, there you are, I thought you ha--"

Jag avbröt mig själv hastigt. Han var inte ensam. En tjej stod mellan honom och väggen. De bytte saliv. Harry vände sig snabbt omnär han hörde mig röst och mötte min chockade blick. Mina ögon tårades upp och jag backade sakta bakåt.

-"Shit...Savannah I--" började han, men jag bara skakade på huvudet och sprang ut ur restaurangen.

Jag fortsatte att springa och hörde hur Harry var efter mig och skrek mitt namn.

-"SAVANNAH, PLEASE!!" skrek han andfådd.

Jag stannade och vände mig häftigt om.

-"Who do you think I am?! Another one of your fucking toys?! Huh??!"

-"No no...absolutely not!"

-"Ohyeah?! Well, you told me you were in love with me last night, remember THAT?!"

-"..............you didn't even say it back!!" försvarade han sig idiotiskt.

-"BECAUSE I'M SCARED!! Damnit Harry, I'm fucking scared that I'll get hurt again and apparently I was right! I mean of course I loved you but I just wasn't sure!" tjöt jag förtvivlat samtidigt som jag kände tårarna bränna innanför ögonlocken.

-"Loved me?....you don't anymore?..."

-"....I.....I don't know...." suckade jag sorgset och sänkte blicken.

-"...y-you don't know if you l-love me anymore?..."

-"Of course I love you, you idiot...! I'm just dissapointed a-and hurt.." stammade jag fram och kände en tår rinna längs kinden.

Harry gick fram till mig och tog försiktigt tag i min arm, men suckade när jag drog mig ur hans grepp.

-"I don't wanna lose you.." viskade han med gråten i halsen och la en hand på min kind.

-"....well it's a bit late for that now, don't you think?"

-"I kinda hoped it wasn't...."

-"Whatever....just tell Richard I went back to the hotel" sa jag samtidigt som jag torkade en tår och vände på klacken.

-"Savannah!" hörde jag Harry ropa förtvivlat efter mig, men hans röst försvann mer och mer ju längre bort jag kom. Jag ökade takten en aning för att slippa höra hans röst och plåga mig själv mer.


Harry's POV


Jag begravde mitt ansikte i händerna och sparkade till ett par småstenar. Vafan hade jag gjort? Hur kan jag vara så jävla dum?! Jovisst, jag hade fått i mig ett rejält antal promille men jag var ändå närvarande nog att fatta vad som hände. Ja, jag hade planerat att bli full. Jag klarade inte av vad som pågick mellan mig och Savannah. Alla dessa jävla känslor.
Den där tjejen jag hånglade upp betyder ingenting. Savannah däremot..ojojoj hon är allt jag någonsin önskat mig...men nu har jag förstört allt. Anledningen till att jag gjorde det antar jag var att den här tjejen sa att hon älskade mig...något jag önskar Savannah sagt den natten....

 


Music Communicate: Kapitel 23.

Harry's POV

 

-"I didn't know you could cheer" flinade jag när vi gick längs gatan emot vårt hotell.

-"I didn't know you could dance"

-"Well, I can't"

-"Haha, obviously you can"

-"I just got lost in the moment I guess"

-"Well, you made it look fancy"

Jag skrattade till och la min arm om Savannah.

-"Thank you"

-"You're welcome" fnissade hon.

 

Jag vet att man säger att ingen är perfekt, men Savannah är faktiskt min bild av 'perfekt'. Hon är rolig, kaxig, snäll, omtänksam och framförallt helt otroligt vacker. Hon låtsas inte, hon är verkligen äkta. Hon gillar mig för den jag är, och inte för någon hon önskar att jag var. Jag tror jag faller. Jag kan nu med säkerhet konstatera: Jag, Harry Styles, är kär.

 

Plötsligt står vi i hissen på väg upp till våningen på hotellet där vi har våra rum. Jag glimtar försiktigt bort mot Savannah som märker att jag tittar, så hon kollar genast tillbaka. Samtidigt som hon gör det så öppnas hissdörren och vi går ut ur den.

-"What?" ler hon nervöst.

-"You're beautiful.."

Hon ler, tittar ner i marken och rodnar något.

-"You don't look so bad yourself"

 

När vi gått genom korridoren är vi framme vid våra rum.

-"Well, thanks. I had fun today" log hon och mötte min blick igen.

Jag tog hennes hand i min och log tillbaka.

-"Me too"

Savannah ställde sig på tårna för att nå upp och gav mig en mjuk kyss på ena kinden. Min hand fångade hennes midja och tryckte henne tätt intill mig samtidigt som jag inte kunde stoppa mig själv från att le.
-"Goodnight, sweet dreams" viskade hon när hon tagit ett steg tillbaka. Men jag ville inte låta henne gå än.
Jag tog ett steg närmre, fångade hennes läppar med mina i en passionerad kyss och tryckte upp henne försiktigt emot väggen. Hon verkade snäppet chockad men började snabbt besvara kyssen och svepa sina fingrar genom mitt hår. Det är en av alla de saker jag älskar med Savannah, när hon drar sina fingrar genom mitt hår. Det får mig att slappna av.
Jag böjde mig lite tillbaka och avslutade kyssen för att få luft. Savannah öppnade sakta sina ögon och mötte min blick.
-"Do you wanna come in?" frågade hon lite andfådd, och jag nickade som svar.

 


Savannah's POV

 


Jag höll upp dörren och gestikulerade åt Harry att gå in.

-"Ladies first" skrattade jag och Harry hängde på.

-"Haha why thank you"

 

Jag stängde igen dörren och precis när jag skulle vända mig om kände jag flås i nacken och ett par muskulösa armar placeras på mina höfter. Harry la försiktigt mitt hår åt sidan och gav mig en kyss i nacken. Jag rös till, snurrade runt i hans grepp och kysste honom ordentligt. Han besvarade genast kyssen och kupade sin hand om min kind. Jag tryckte honom försiktigt ifrån mig och gick och satte mig på sängkanten. Min blick mötte Harry's och han gick fram till mig, smekte min kind, böjde sig ner och kysste mig igen. Jag föll bakåt på sängen och råkade dra ner honom med mig. Vi brast ut i skratt och Harry rullade av mig eftersom han hamnat uppe på mig i fallet. Vi låg bredvid varandra och stirrade in i varandras ögon. Tiden stod stilla. Då och då gav han mig en kyss och log.

-"I think I'm in love with you Savannah.." viskade han plötsligt sårbart.

Jag blev chockad. Jag blev helt stel. Jag visste inte vart jag skulle titta eller vad jag skulle säga. Shit, han hade precis öppnat sig och erkänt att han var förälskad i mig. Men jag då. Känner jag samma för honom? Ärligt..så vet jag inte. Jag vet inte. Oh shit, vad ställd jag blev.

-"....th-thank you" slängde jag klumpigt ur mig.

Asså vem fan svarar 'tack' till någon som precis erkänt att han är kär i dig? Vafan Savannah, skärpning!
Harry kollade på mig förvirrat och småskrattade lite nervöst.

-"Thank you?.."

-"No, I mean...I didn't...it's...I...what?" stammade jag nervöst.

-"Are you trying to say that you don't feel the same way about me?.."

-"No!..I mean...yes..or no...kinda....wait no that's not what I meant...fuck"

 

Plötsligt ringde Harry's mobil och avbröt oss. En del av mig tackade Gud så hjärtligt för det, jag höll ju på att göra bort mig totalt.
Han reste sig upp och gick runt i rummet.
-"Hey...yes....yes she's here.....tomorrow?.....oh okay.....we'll meet you there....okay thanks...bye" hörde jag honom säga till personen han pratade med. Han la på och kollade på mig.

-"It was the management. They said we're attending an important dinner tomorrow with some song coaches" sa han med en mörkare röst som skrämde mig lite. Jag nickade som svar och satte mig upp i sängen.

-"I...I should go, it's getting late and...yeah, I should go" stammade han fram och började rota fram kortet till hotellrummet. Han gick emot dörren och jag följde honom med blicken. Det skulle ju inte sluta såhär...

-"Harry, wait.." sa jag tyst och han vände sig om och kollade på mig med sorgsen blick. Jag reste mig ifrån sängen, gick fram till honom och kramade om honom hårt.
-"Please..you misunderstood me.." viskade jag i hans öra. Han la sakta armarna om mig också. Jag tog chansen då och kysste hans läppar försiktigt och tro det eller ej, men han kysste tillbaka, hårt, innan han släppte taget och utan ett ljud försvann ut genom dörren.

 

Jag stod kvar vid dörren ett tag innan jag gick för att ta på mig t-shirten jag sov i. Jag la mig i sängen och knäppte händerna.
-"Dear God, if you're up there please hear my prayer. I know I haven't really believed in you but...please help me. I know I almost screwed up and made Harry misunderstand me today...'cause I do love him, I really do. I was just shocked and I didn't know what to say. I've been hurt too much to feel that I'm in love with someone. But I do want it to be him. And I do have trust issues, I know that. But I don't want anything as much as I want to be with Harry. I just need time to heal, and hopefully I won't be too late..Thank you. Amen.."

 


Music Communicate: Kapitel 22.

Rykten sprids fort för när vi kom fram till arenan så var där redan ett antal fans som ville ta foton med oss.

När vi gick fram till dem kände jag Harry gripa tag i min hand och fläta samman våra fingrar.

 

-"Not here...not yet" viskade jag till honom och han släppte taget.

 

-"Right, sorry"

 

Vi tog foton med fansen och skrev ett antal autografer innan vi gick in i arenan och upp på läktaren. Vi skrek och tjoade med i matchen och blev överlyckliga när laget vi hejade på fick poäng.

När matchen var klar blev vi nervinkade till planen av spelarna.

-"Hey guys, attention please!" ropade en av spelarna till resten av dem. "We've got special guests here today. Harry Styles and Savannah Lake". Han pekade på oss och resten av spelarna klappade.

 

-"Welcome to our kingdom. You wanna try to play some baseball?" frågade han och slängde oss var sitt basebollträ. Både jag och Harry nickade ivrigt och plötsligt stormade några cheerleaders in på planen. De bar toppar som slutade strax ovanför naveln och en korta kjolar.

 

-"Nuh uh guys. She will be using these instead" fnittrade en av dem och slängde ett par pom poms till mig. "Hi, I'm Chloe" fortsatte hon och log emot oss.

 

Jag såg Harry nicka upp emot ett bås ovanför oss och plötsligt hörde jag musik eka ur högtalarna.

-"Just follow me..and the music. 'Cause if I know someone that can do that, it's you Savannah" viskade han och log emot mig innan spelarna drog med honom bort till höger sida av planen och cheerleaderna drog med mig till vänster.

 

Spelarna ställde upp sig snyggt och Harry framför dem. De började svinga basebollträna och ta några danssteg. Harry flinade och höll fast mig med sin intensiva blick.

 

"More to love when your hands are free

Baby put your pom poms down for me

Come on shake it up 1,2,3

Baby put your pom poms down for me…"

 

"Yeah they come from miles away

Just to see how you get down

Feels like an earthquake

Every time you come around

You hear ‘em saying yeah (yeah)

Every time feels like a revival

So get up, right now

We’re coming for the title…"

 

Jag stod och stirrade på Harry som levde ut för fullt. Han var en grym dansare faktiskt, och självklart en fantastisk artist. Jag kunde inte låta bli att le. Han släppte mig inte med den intensiva blicken.

 

"More to love when your hands are free

Baby put your pom poms down for me

Come on shake it up 1,2,3

Baby put your pom poms down for me

When you move I fall to my knees

Baby put your pom poms down for me

Come on shake it up 5,4,3

Baby put your pom poms down for me…"

 

"I want you on my team

Want you like kid just wants a milkshake

And I won’t let it go to waste if I get a taste

I’m gonna drink the whole thing

You hear ‘em saying yeah (yeah)

Every time feels like a revival

So get up, right now

We’re coming for the title…"

 

"More to love when your hands are free

Baby put your pom poms down for me

Come on shake it up 1,2,3

Baby put your pom poms down for me

When you move I fall to my knees

Baby put your pom poms down for me

Come on shake it up 5,4,3

Baby put your pom poms down for me…"

 

Plötsligt ställde Chloe och tjejerna sig upp bakom mig och började göra några utmanande rörelser. De gestikulerade till mig att bara hänga på, och det gjorde jag också. Denna gång var det jag som borrade min blick i Harry som bara flinade.

 

"Ladies to the left, fellas to the right

If you wanna see me put my pom poms down

Then sing it to me baby sing it right now

Na na na na na na, yeah yeah

If you wanna see me put my pom poms down

Then sing it to me baby sing it right now

Na na na na na na, yeah yeah…"

 

Vi båda gick ut till planens mitt och stod ansikte mot ansikte, och typ utmanade varandra på ett flörtigare sätt. Han böjde sig närmre mig för att kyssa mig men jag placerade mina händer emot hans bröst och knuffade honom kaxigt bakåt så han stapplade bakåt, med flinet fortfarande placerat på läpparna och blicken fäst på mig.

 

"More to love when your hands are free

Baby put your pom poms down for me

Come on shake it up 1,2,3

Baby put your pom poms down for me

When you move I fall to my knees

Baby put your pom poms down for me

Come on shake it up 5,4,3

Baby put your pom poms down for me"

 

Spelarna och cheerleaderna tjoade och ’aww:ade’ efter oss. Harry strosade fram till mig igen, log och böjde sig till mitt öra.

 

-”You gotta tear your walls down Savannah. Put your pom poms down for me, love” viskade han innan han tog ett steg bakåt igen.

-”Oh really, says who?” frågade jag kaxigt och tog ett bestämt kliv emot honom.

 

-”I do”

 

-”I think you teared them down pretty good last night” retades jag.

 

Jag hörde tydligt hur Chloe, tjejerna och spelarna ’ooo:ade’. Harry flinade och rodnade smått innan han svarade.

 

-”And you enjoyed it missy”

 

-”….still you weren’t the best I’ve seen” fortsatte jag att reta honom.

 

-”Hey, we both know that’s a huge lie”

 

-”Oh yeah? How can you be so sure I’m lying?”

 

-”Well, from the noices you made last night…I mean..oow” flinade han kaxigt.

 

Det fick mig att le, rodna och blygt titta ner i marken. Chloe och resten klappade och tjoade, och Harry småskrattade, gick fram till mig och drog mig till sig i en omfamning.

 

-”You’re just adorable” viskade han med en stort leende och jag fnissade och slog skämtsamt till honom i sidan innan vi tackade alla och begav oss ut från arenan.

-----------------------------------------------------------------------------------


Music Communicate: Kapitel 21.

Jag vaknade till av solljuset som sken rakt in på mig genom fönstret, och det gjorde att jag fick kisa för att se något. Jag scannade omgivningen med blicken innan det gick upp för mig vart jag befann mig och varför jag var där. Jag var i Harry's hotellrum, inte i mitt, och vi hade ...ha..umm..varit intima.
Jag vände mig om till andra sidan av sängen, men där låg ingen Harry, men en av hans t-shirtar låg på sängkanten så jag slängde på mig den. Ljud som lät som rinnande vatten kom ifrån badrummet så jag antog att han bara gått för att ta en dusch. Jag satte mig i skräddarställning på sängkanten och lät tankarna flöda. Plötsligt öppnades badrumsdörren och Harry kom ut med endast en vit handduk runt höfterna. Våra blickar möttes och ett flin spred sig på hans läppar när han såg mig.

-"Well well, goodmorning sunshine"

-"Will you cover up, please?" småskrattade jag och skämtsamt täckte mina ögon med mina händer. Han gick fram till mig, böjde sig emot mig och flinade.

-"No" sa han med dov röst "but I can take it off"

-"No thank you"

-"Awe come on, like you haven't seen me naked before"

-"Oh I know I have..and it wasn't the best I've seen.." retades jag.

Harry flämtade med flit och började kittla mig så jag föll bakåt och brast ut i gapskratt.

-"Aaaaaaaahh Harry stop!!"

-"Never!" skrattade han och la sig ner över mig.

-"HAHAHAHA nooo!!"

-"Take it back!"

-"N.E.V.E.R!"

-"I said TAKE IT BACK!"

I denna stund tjöt vi båda av skratt.

-"F--FINE! I TAKE IT BACK STOP STOP STOP PLEASE!!" tjöt jag av skrattattacker och Harry gav upp kittlandet. Han tittade mig djupt in i ögonen och kysste mig plötsligt passionerat. Våra tungor brottades en stund innan vi var tvungna att få luft.

-"Do you wanna do something with me today?" frågade Harry och tittade vänligt på mig.

-"Ooooo like a date?"

-"Hahah yeah I guess"

-"Sure, like what?" log jag och började pilla med hans hår.

-"Something fun"

-"Haha okay, what's fun?"

-"I heard there's a game on the baseball court today..wanna go watch?" frågade han och burrade ner sitt ansikte i min axel.

-"Yeah sure"

Han gav en kyss på halsen och ställde sig upp igen för att ta på sig kläder. Jag gjorde detsamma och kort därefter var vi påväg till basebollarenan.

-------------------------------------------------------------------

Förlåt förlåt förlåt att jag inte skrivit på länge och att ni kanske måste läsa om lite för att komma ihåg vad den handlade om. Men nuuuuuuuu är jag tillbaka! I love yooou.< 3

--------------------------------------------------------------------


Music Communicate: Kapitel 20.

Det hade blivit betydligt kallare ute nu såhär sent på natten, men jag och Harry hade inga planer på att ta oss tillbaka till hotellet ännu. Han halvlåg på filten och jag befann mig med huvudet i hans knä och med resten av kroppen bredvid. Han hade armarna tryggt runtom mig och smekte försiktigt mina armar som låg korsade över mitt bröst. Vi hade massvis med filtar om oss för att hålla värmen, och kollade upp mot den stjärnklara himlen. Plötsligt när kyssen sveper förbi mina tankar brister jag ut i skratt.

-"What's so funny? Did my silence say something hilarious?" småskrattar Harry och kollar frågande ner på mig som rycker lite av skratt.

-"Hahah, yeah I wish"

-"So what is it?"

Jag hämtar mig lite ifrån den plötsliga skrattattacken innan jag svarar honom.

-"Remember when we hated each other?" fnissar jag.

-"What? I never hated you"

Jag böjer huvudet lite bakåt så min blick kan nå Harry's, och kollar på honom med en 'du skämtar, va?'-blick.

-"Oh really? You made my life a living hell, if you remember?"

-"Hahah, hmm..yeah maybe. But that wasn't because I hated you, not at all actually" skrattade han till.

-"Hahaha, no of course it wasn't, you definately loved me with all your heart" sa jag sarkastiskt.

-"Yes"

-"Sorry, what?"

-"I liked you, believe it or not"

-"......"

-"Why did you turn so quiet?" skrattade han lite nervöst.

-"So, you liked me, huh?"

-"I still do"

-"Huh. Well, you had a terrible way of showing it, I'll tell you that"

-"Thank you" skrattade han.

-"Haha, you're welcome"

-"So, was this way better?" flinade han.

-"Much better"

"Good" log han, böjde sig ner och gav mig en till kyss.


"Shall we go back to the hotel? It's kinda late and it's getting chilly" sa han när vi avslutat kyssen.

"Yeah, let's go back"

Han tog min hand och flätade samman våra fingrar. Jag kunde inte låta bli att le. Allt var så himla komiskt om man tänker efter. Vi hatade varandra ifrån hela början. Jag vet att det var så, men Harry kan bara inte erkänna det. Han är en sådan tönt, haha. Det här är ett sådant ställe jag skulle vilja lägga till att han är MIN tönt, men det kan jag inte riktigt göra än, för jag vet ärligt talat inte. Jag vet inte vart jag har honom. Jag menar, tänkt om detta bara var ikväll, bara för studen. Tänk om jag bara ännu en av alla hans engångsligg. Inte för att vi har legat med varandra och så, men jag hittade bara det passande ordet just nu. För Harry har varit med massa olika tjejer, och det är något jag i denna stund ältar, för det känns faktiskt i mig. Inte för att jag är oskuld och så, nejnej, inte på det sättet. Men ni vet, när killen ni verkligen gillar har varit med en massa andra tjejer så känns det i hjärtat, och det tvingar fram en jäkla osäkerhet i en. Hur ska man kunna matcha upp med dem liksom? Ja, jag vet att man aldrig ska döma någon efter dess förflutna, men jag är osäker helt enkelt. Men han är underbar, och jag vet att han har förändrats. Inte förbättrats, utan förändrats. Harry kan inte förbättras, han är redan perfekt. I alla fall, vi bråkade och tjafsade stup i kvarten, och jag minns de stunder då jag bara ville slå till honom, och jag var bokstavligen nära på att göra det ett antal gånger. Och nu är vi här. Hand i hand. Har precis varit på vår första dejt. Precis varit i varandras famn. Precis bytt saliv, två gånger. Hah, ja, det är komiskt vad livet kan få för sig att kasta på en ibland.

"Are you okay?" frågade Harry mig plötsligt och jag kom tillbaka ifrån mina djupa tankar i ett lätt ryck.

"Huh, what? Yeah, yeah I'm fine"

"Are you sure?"

Jag la på ett leende för att försäkra honom om att allt var okej.

"I'm sure"

 

Innan jag visste ordet av så var vi i hissen påväg upp till den våning våra rum låg på.

Vi steg ut ur hissen och gick fram till våra dörrar. Ja, de låg nära, tvärs över korridoren för att vara exakt. Vi stod där och Harry släppte inte min hand, utan höll kvar sitt stadiga grepp om den. Jag stod där helt tyst och kände mig lite fånig. Jag tänkte att vi skulle gå in i våra rum nu, men det går ju inte för han släpper inte min hand.

"You wanna come in?" log han och rosslade sig lite nervöst.

Jag blev genast svettig och hoppades på att han inte skulle känna det eftersom han fortfarande höll min hand. Shit. Vad ska man svara nu? tänkte jag.

"Uhm..sure, okay" log jag tillbaka och vi begav oss till Harry's rum. Lika bra, så kan jag ta ett glas vatten eftersom jag känner hur törsten plågar.

Han fifflade ett tag med nyckeln innan dörren gick upp i ett lätt knak och vi steg in.

"Make yourself at home" sa han vänligt och tände smålamporna.

"Thanks. It looks just like mine so that'll be easy"

Han skrattade till och hängde av sig kavajen på en krok bredvid dörren.

"Can I take some water?" frågade jag och pekade på kranen i köket.

"Yeah, of course"

Jag gick och tog ut ett glas ur ena skåpet och placerade det under kranen. Plötsligt kände jag två starka, muskulösa armar slingra sig runt min midja och varma, mjuka läppar ta kontakt med min nacke. Jag tappade nästan glaset, men lyckades få upp det stabilt på diskbänken innan mina nerver tog över helt. Jag stod där stel som en pinne, och visste inte riktigt vad jag skulle säga eller göra.

"Okay, imma just tell you. I've never been this nervous around a girl before, and I've never wanted to make everything so correct as it can be, before. I've never felt this way before, Savannah. I---" Han tog en paus innan han fortsatte. "I want you. More than I've ever wanted anyone, and I mean it.."

Jag andades fortare för varje ord han sa. Ingen har någonsin sagt något sådant till mig förut. Han vill ha mig, och bara mig. Hur attans ska man reagera på det?! Som tur är så behövde jag inte svara på det, utan Harry tog över igen.

Han snurrade runt mig så att vi stod ansikte emot ansikte, tryckte försiktigt men bestämt upp mig emot diskbänken och kysste mig passionerat gång på gång. Fjärilar spred sig i hela min kropp och jag började kyssa tillbaka. Hans händer masserade ständigt baksidan av mina lår och hans läppar flyttade sig snabbt ner till min hals. Små stön rymde ifrån mina läppar och jag kunde känna Harry le emot min hals.

Han slutade kyssa min hals och tog istället min hand och drog med mig till sovrummet. Där ställde han sig bakom mig och började nafsa lite i min nacke. Jag kände hur han sakta drog ner dragkedjan på min tighta klänning. Jag fick smått panik och slängde bak en hand som stoppade honom ifrån att dra ner dragkedjan längre.

"Is everything okay, love?" frågade han oroligt.

"Stop. I-I can't.."

"You can't what?"

"I--um--I can't be naked"

"Why not?"

"Because I--I hate my body, and I don't want you to see it.." erkände jag nervöst.

Han suckade, ställde sig framför mig och putte upp mitt nedsänkta huvud men två fingrar så att han våra blickar möttes. Min med mycket sorg och skam i, hans med oro och ärlighet blandat med lust.

"Love, don't be insecure. You are beautiful. Your body is gorgerous. Your face is perfect. Please, trust me" sa han, tog mitt ansikte i sina händer och kysste mig passionerat. Han gjorde ett försök till med dragkedjan och jag kände klänningen falla till golvet. Harry's ena hand letade sig upp till mitt ena bröst och kupade det försiktigt medan han kysste mig igen.

"You are perfect" mumlade han med grov men ärlig röst medan han flyttade oss båda närmare sängen och tog av sig sina kläder.

Han satte sig ner med mig stående framför sig längst ner på sängkanten. Hans läppar kysste min ena höft och jag kände stön flyga ur mig igen. Hans händer drog sakta ner mina trosor och drog mig till säg på sängen. Fort sträckte han sig över till bordet bredvid sängen och tog fram en kondom. Han la mig försiktigt ner på rygg och kysste mig ömt.

"Don't worry. I'll be gentle, trust me" viskade han i mitt öra innan jag kände hur han trängde in i mig.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Psst, läsare. Följ min vanliga blogg -->här<--

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Music Communicate: Kapitel 19.

När vi ätit upp vår mat dök plötsligt Javier upp igen och dukade av. Han var konstigt nog alltid punktlig, som om han hade någon kamera som höll koll på när vi ätit färdigt, eller som om han var en robot. Jag skakade av mig tanken på det när Harry tog tag i min hand och ställde sig upp.

-"I have another surprise" log han och drog mig med sig ut ur bongalown och ner emot vattnet.

-"Please, don't say we're going for a swim.." gnällde jag och gjorde en grimas.

-"Haha, nope"

När vi kom ner till strandkanten fick jag syn på en filt alldeles vid vattnet med en korg och en cd-spelare på. Runtom låg även ett par filtar och massvis med kuddar, inklusive några fler värmeljus.
Vi tog av oss skorna och satte oss på filten. Ur korgen tog Harry fram en stor skål med chokladdoppade jordgubbar och tryckte på cd-spelaren. Ur den strömmade en spansk låt. Jag hade ingen aning vad den handlade om, men den var fin och verkade romantisk. Han kan detta.

-"Tu mano se que fue solo hecha para mi, al tocarla se que fue destinando a ser asi......." nynnade han med i låten.

-"Hm..you know Spanish?" frågade jag och tog en jordgubbe.

-"Yup"

-"Is that suppose to impress me?"

-"Depends. Does it work?" flinade han charmigt.

-"Haha, maybe.."

-"Haha good, 'cause that was my plan"

-"Even though I have no idea of what it's about, I like it"

-"Maybe I can translate it for you sometime, 'cause it's a very romantic song" log han.

-"I'd like that"

-"I know you've never loved the sound of your voice on tape. You never want to know how much you weigh. You still have to squeeze into your jeans, but you're perfect to me.." översatte han medan han nynnade med i låten och kollade mig djupt in i ögonen.

-"..so basically what you're saying is that I'm fat?!" utbrast jag skämtsamt och dödade stämningen.

Harry brast ut i ett sarkastiskt leende och knuffade mig så jag välte ner i sanden. Därefter drabbades vi båda av en skrattattack.

-"Stop! You're killing the romantic stuff!"

-"I'm sorry...so sorry!" fick jag fram mellan skrattattackerna.

 

När vi bådat lugnat ner oss gick vi tillbaka till att äta jordgubbarna och bara prata om allt och inget. Det är det som är så bra med Harry, vi kan prata om nästan vad som helst.

-"So tell me. What did you mean when you said you've 'fixed' the whole paparazzi-thing?" frågade jag nyfiket.

-"Hah, oh well. I went out with a rumor that we'll spend the night att Ozone, together with other celebs that where going there tonight. And I also rented extra security. This big, macho dudes are standing up there and makes sure no one gets here" flinade han och pekade upp emot gatan.

-"Hahah, I'm gonna say it again; You are unbelievable, Styles!"

-"Why thank you, my lady" skrattade han och låtsades lyfta på hatten och buga.

 

Plötsligt svepte en kylig vind över oss och gåshud formades på min kropp.

-"Here, take this love" sa Harry, tog av sig sin kavaj och la den över mina axlar.

-"Thanks, Haz"

-"Tell me a little more about yourself" sa jag och satte mig intresserat upp i skräddare.

-"Haha, are you saying you're interested?"

-"Yes, very" svarade jag rakt och ärligt.

-"Hm, really?" log han. "What do you wanna know?"

-"Oh I don't know, like....um..previous girlfriends or something.." kollade jag lite generat ner i marken. Mina händer blev plötsligt väldigt intressanta.

Harry gav ifrån sig ett dovt skratt innan han svarade.

-"Oh, well, they're so many I don't even know if you can count them" vräkte han skämtsamt ur sig.

Jag gjorde en äcklad grimas och slängde ännu en kudde i huvudet på honom.

-"No, seriously!" utbrast jag.

Han skrattade igen och la bort kudden.

-"Okay, fine. I've had two previous girlfriends"

-"Two? Really?"

-"Yeah, so? You think I'm some kind of manwhore?" skämtade han och försökte se förolämpad ut.

-"Well, sometimes you might wonder..."

-"Heeeyy!"

-"Haha, just kidding. Of course I don't think that about you. You know why?"

-"Why?"

-"'Cause I was the one teaching you how to act around girls, remember?"

-"Haha, yeah I remember. But I actually was good before that too, you know" flinade han.

-"Hah, yeah right..."

-"No, but seriously. I think I've only been in love once before"

-"Really?"

-"Yeah. What about you?"

-"Me too, only once before.."

Jag tystnade och tittade sorgset ner i marken när jag mindes mitt första riktiga förhållande.

-"What happened?" frågade Harry medlidande när han såg min plötsliga reaktion.

-"He...um...he cheated on me with...with my best friend.."

Jag kände hur en tår sakta gled nedför kinden, och hur Harry flyttade sig närmre mig. Han la sin tumme på min kind och torkade ömt bort den tår som lyckats rymma.

-"I'm okay, thanks.." log jag.

Han böjde ner huvudet och jag märkte hur han sökte efter min blick som fallit till marken.

-"I'll never hurt you like that, Savannah.." viskade han och tog min ena hand i sin.

-"I know.." log jag och lyfte upp min blick så den mötte hans. Jag litade på honom.

Jag kände hur jorden rörde sig och mitt hjärta skippa alltför många slag när Harry kom närmre och närmre. Jag slöt mina ögon och tog reda på hur nära han befann sig genom att känna hans andetag emot min underläpp. Hela min kropp var ännu en gång full med gåshud och mina händer låg på hans bröst som rörde sig snabbt upp och ner tack vare den tunga andningen. Han verkade vara lika nervös som jag. Innan jag hann tänka mer kolliderade Harry's mjuka läppar med mina. De passade som pusselbitar. Vi lät lusten och passionen ta över helt och våra tungor dansade en perfekt vals tillsammans. Helt jäkla perfekt. Vart har han varit de hela 18 år av mitt liv?..

------------------------------------------------------------------

Psst, läsare! Följ min nya twitter -->här<--

------------------------------------------------------------------


Music Communicate: Kapitel 18.

-"Go, go now!" utbrast Daisy där hon stod vid kaffemaskinen.

-"What? Now? But I have to work!"

-"Work can wait, your date however, can't. Go, go, go!" viftade hon åt mig och Harry.

-"But-"

-"You heard them Savannah" sa Harry och drog mig emot dörren.

-"Have fun you guys!"

-"Yeah, but not too much fun.." fnissnade Anna.

-"Anna!" skrattade jag.

-"Don't you worry, girls. I'll take care of her" försäkrade Harry leendes och kysste mig på kinden.

-"Oh, I'm sure you will..." sa Camille och himlade med ögonen, vilket fick alla att skratta.

-"Goodbye..dirtyminded people.." skrattade jag och slog generat ena handen för pannan, medan jag och Harry gick ut ur butiken.


-"Where are you taking me, mysterious guy?" frågade jag när vi kommit ut på parkeringen.

-"That, my lady, is a secret"

-"Why am I even surprised?" skrattade jag.

När vi hade gått en bit på gatan stannade plötsligt Harry.

-"Woah, why are we stopping?" frågade jag undrande.

-"I'm sorry, but I must ask you to cover your eyes now" log han hemlighetsfullt och tog fram en svart ögonbindel.

-"What? But-"

-"No, no buts. Just do it"

-"Ugh, fine. I can see you're trying here so I'll just do it"

-"Believe me, I am.."

När han knutit bindeln runt mitt huvud tog han min ena hand i sin och vi fortsatte vår vandring genom staden. Efter ett tag kände jag att marken under mig blev mjukare och svårare att gå i. Det kändes som om asfalten gått över till sand. Stranden?

-"The beach?! Harry, are you crazy?! What about all the paparazziz?!" utbrast jag oroligt, fortfarande med ögonbindeln på, men jag var säker på att vi befann oss på stranden. Jag menar, vart annars finns det sand? Han lär ju inte ha anordnat vår dejt i en sandlåda, eller på en byggarbetsplats. Så korkad kan han inte vara.

-"Don't you want them to know about us?"

-"Well...I mean...it's not like--"

-"Scchh, I'm messing with you. I've already taken care of that" skrattade han dovt och lossade försiktigt på ögonbindeln.

-"Not funny, Styles.."

-"Haha, are you ready?"

-"Yeah.."

Han knöt upp bindeln och den föll till marken.

-"Wow..." viskade jag när jag fick syn på vad han hade fixat ihop.

I mitten av stranden stod en mellanstor bongalow. Inuti den stod ett runt bord med två stolar, och vid bordet stod en stiligt klädd servitör med ett stort vänligt leende på läpparna och väntade på oss. Det var fullt med små lampor runt byggnaden och inuti fanns hundratals värmeljus.

-"You like it?" frågade Harry när vi kommit fram till bordet.

-"If I LIKE it? Harry, it's...it's amazing"

-"Good" log han och smajlgroparna gjorde sig tillkänna.

-"Wait!" utbrast jag plötsligt.

-"What is it? Is everything alright?"

-"I can't go on a date like this. I'm in my work uniform!"

Harry's oroande ansiktsuttryck försvann när han hörde vad mitt problem var, och ett leende formades istället.

-"Don't say you've fixed that too?"

-"Follow me" log han och tog min hand igen.

-"You are unbelievable" skrattade jag och följde med honom in i bongalown.

-"One second, Javier" sa han till servitören när vi rusade förbi, in i ett lite mindre rum.

-"I can't believe you actually thought I'll look like this on a date" skrattade han och pekade på sina vanliga jeans, skjorta och gympaskor. Jag hade inte all tänkt på att han inte heller var finklädd.

-"Haha, no I guess not"

-"Here. I got you this" log han och tog fram en klänning som han räckte mig.

-"Ocean blue.." sa jag och förde fingrarna över klänningen. "How did you know that is my favorite color?"

-"A bird whispered that in my ear"

-"Hm..really? Is that 'bird' possibly named Richard?"

-"Maybe.." fnissade han och hoppade in i sin kostym.

-"Looking fine, Styles"

-"Your turn"

-"Um..haven't you forgot something?"

-"What?"

-"Um...hmm..I don't know..Go out?!"

-"Aww, come on. I changed infront of you!"

-"Yeah, but you didn't have to strip down totually!"

-"I don't mind.." log han retsamt och jag slängde en kudde på honom.

-"Okay okay, I'm out!" tjöt han och skrattandes ramlade han ut ur rummet och stängde dörren bakom sig så jag äntligen kunde byta om.


När jag kom ut drog han vänligt ut min stol åt mig innan han gick och satte sig på sin mittemot mig.

På bordet låg en stor vit duk, och övanpå stod våra trerätterstallrikar, champangeglas och bestick. Där fanns också två långa ljusstakar i silver med stearinljus i, och på duken låg massvis med utspridda röda rosenblad.

-"Steak for you sir, and sushi for the lady" sa servitören och kom ut med vår mat.

-"Oh sushi! How did you know?!" utbrast jag lyckligt.

-"I've done my research.." skrattade Harry och tog emot sin stek.

-"Champange, miss?" frågade Javier och öppnade en flaska.

-"Yes please"

-"I'll leave you two alone. Bon Appetit" sa han och begav sig in i köket.

Jag smuttade på min champange och tittade sedan upp på Harry. Han bara satt där fridfullt med ett leende och kollade drömmande på mig.

-"What?" frågade jag och ställde ifrån mig glaset.

-"You're really beautiful"

Jag kände hur jag började rodna och tårar välla upp innanför ögonlocken. Ingen hade någonsin brytt sig så här mycket och gjort sig till något så otroligt för min skull. Tro det eller ej, men livet som kändis är faktiskt inte alltid en dans på rosor. Men det var jag nästan hundra procent säker på att denna kvällen skulle bli.

-"Thank you" log jag och kollade generat ner i marken.

Harry sträckte sig lite över bordet och la sin ena hand över min och log det där leendet som bara han kan, det leendet som gör hans smajlgropar synliga och får mitt hjärta att slå ett extra slag.

------------------------------------------------------------------------------

Psst, läsare. Följ min nya twitter -->här<--

Och min instagram: Moliiie

------------------------------------------------------------------------------


Music Communicate: Kapitel 17.

*Savannah's POV*

 

-"So, tell us about Harry" flinade Tyra medans vi torkade av disken.

-"Well.."

-"Like, I know he's hot and all, but what's he like in person?" fortsatte hon.

-"Yeah, tell us all the dirty details!" utbrast Anna.

-"Hahah, I can sure you there's no dirty details at all. We're working together, and that's it guys"

-"Hah yeah mhmkay, more like "working".." blinkade Camille retsamt med ena ögat och alla brast i skratt.

-"Haha oh come on you guys! I'm serious!"

-"Oh please, Savannah! Bullshit! You can't be close to a guy as attractive as that without atleast feel something, and you know it!"

-"Oh really? Well I happen to be able to do that. Just because you guys can't doesn't mean I can't either!"

-"Haha omg , you love him!" utbrast Madison.

-"No I don't!!!"

-"It's so obvious! You're blushing, awwww!!!"

-"I do not!!"

-"Well Savannah, you kinda do. Have a look yourself" fnissade Daisy och räckte mig en liten spegel.

Jag riktade spegeln emot mitt ansikte och fick en liten chock. De hade rätt, jag rodnade. Jag förde försiktigt två fingrar över de rosa fläckarna på mina kinder.

-"Told ya!" sa alla tjejerna i kör och flinade emot mig.

-"asdfghjjkljkldf shut up" svarade jag med ett leende jag inte kunde hålla tillbaka medan jag gav spegeln tillbaka till Daisy.

-"Awwwww she's head over heals!!"

-"I am not! I don't even know him that well yet!"

-"Okay fine..but you have like a superdupermega crush on him!!"

-"...."

-"AWWW!!!"

-"Girls!! Shut your holes, there's actually people in here...!" väste jag och försökte låta allvarlig, men misslyckdes. Attans, nu hade de lyckats träffa en öm punkt.

-"Haha, yeah girls you heard the superstar. Give her a rest and go back to work" skrattade Anna.

'Thank you' mimade jag till henne medans de andra gick tillbaka till jobbet.


Helt plötsligt slogs dörren upp och in nästan ramlade Harry. Han stannade till lite och tog några andetag medan han sökte med blicken över rummet. När han fick syn på mig låste han blicken.

-"When speaking of the devil.." flinade Camille och de andra tjejerna fnissade till.

-"What are you doing here?" frågade jag och kollade undrande på Harry.

Han lugnade ner sig en aning innan han svarade.

-"I followed my dream, as my mum always told me to"

-"What?" kollade jag på honom utan att ha en aning vad han svamlade om.

-"I have to ask you something"

-"Okay? Well, shoot"

-"Okay, listen" log han och tog ett steg längre in i affären.


"I can't keep chasing you around. All of this running just bringing me down, it's got me down. Every time I look at you the angels sing, I hope you hear them too. Oh, I hope you here them too. Got me feeling hypnotized, and girl it makes me feel alive.."

Han stoppade ner händerna i fickorna och log lite oskyldigt samtidigt som han fixade till sina lockar genom att slänga med huvudet hastigt, och gick fram till disken jag och tjejerna stod bakom.

"I'd climb the highest mountain, and I'd sail across the sea. Baby for you I'd do anything. I'd fly up to the moon. I'd paint your gray skies a beautiful blue. Just to get one step closer to you.."

Han hängde sig lite över disken och viftade med ena fingret att jag skulle komma närmre, som om han skulle viska något. Jag böjde mig förvånat fram till honom och då tog han sats och placerade en mycket snabb kyss på min kind. Jag böjde mig tillbaka snabbt i chock, men Harry bara flinade, och från tjejerna kom bara små 'oooh' och 'aww'.

"Don't hesitate there's no better time than now baby, the sky is falling down. Well baby are you down, down, down, down? I could wait forever and a day, just to have you look my way. Look my way yeah. It's in every little thing I do. 'Cause baby I do it all for you.."

Han hoppade upp och började gå uppe på disken samtidigt som han hade blicken fäst på mig hela tiden. Muggar flög av disken runt hans fötter som jag hela tiden försökte fånga innan de dunsade ner i golvet.

-"Harry, stop. Get down from there..!" väste jag ilsket men nervöst när jag såg uppmärksamheten han dragit till sig.

"I'd climb the highest mountain, and I'd sail across the sea. Baby for you I'd do anything. I'd fly up to the moon. I'd paint your gray skies a beautiful blue. Just to get one step closer to you. I will write you a million love songs just to hear you sing. Baby, for you I'd do anything. I'd fight superman just to hold your hand. I have to get one step closer to you.."

Han hoppade till slut ner ifrån disken, men tog då istället tag i en golvmopp som han leendes började dansa runt med som partner. Hans fåniga betéende fick mig att småskratta, men tanken om vad det gällde lämnade mig aldrig. Vad höll han på med? Vad är det han försöker säga mig?

"And now your in my arms, I knew it from the start. That I'd never break your heart. If this ain't love then nothing else is I'd do anything for just one kiss.."

Han släppte plötsligt golvmoppen, gick fram till mig och la händerna på min midja, vilket fick mig att stelna till. Jag tittade blygt ner i golvet och log fånigt eftersom det kändes annorlunda att han stod så nära. Han la två fingrar under min haka och lyfte upp min blick så den mötte hans.

"I'd climb the highest mountain, I'd sail across the sea. For you I'd do anything. I'd plan a picnic on the moon, just for me and you. Just for me and you. I will write you a million love songs, just to hear you sing. Baby, for you I'd do everything. Yeah, I'd fight superman just to hold your hand. Have to get one step closer to you. Just to get one step closer to you".


När han avslutat låten stod han kvar sådär nära mig och sammanflätade våra fingrar innan han började prata.

-"Go on a date with me, Savannah Lake" sa han med en blyg blick och ett gulligt leende.

Jag var rätt chockad så jag blev helt tyst, och jag fick inte fram ett enda ord.

-"Aww, for God's sake Savannah, say yes!!!!" utbrast Tyra.

-"Yeah, you should listen to her. I like her. What's your name, love?" frågade Harry.

-"T---t---Tyra.." stammade hon blygt.

-"Thank you, Tyra. You're a very smart girl" sa han och vände sedan blicken tillbaka till mig.

-"So..?" fortsatte han och kollade nervöst på mig.

-"Well...first of all, I never asked you to chase me around, that was your own decision. And second, you're already holding my hand so there's no need to drag superman down here and fight him" retades jag.

-"Hahah, pleaaaase go on a date with me, and maybe I'll even drag Batman down here to make that happen!" bad han och satte sig ner på knä utan att släppa mina händer.

-"Haha, well that I'd love to see"

-"So, is that a yes?"

Han bet sig i läppen och inväntade mitt svar. Jag vände mig om och tittade bak på tjejerna som gav mig blickar, och sedan vände jag mig tillbaka till Harry.

-"Yes, I'll go on a date with you Mr. Styles" log jag.

Ett stort leende spred sig på Harry's läppar och han ställde sig upp och drog in mig i sin famn. Alla ljublade, tjejerna och till och med alla kunder som sätt allt.

-"Wear something sexy.." viskade Harry förföriskt samtidigt som han nafsade mig lite retsamt på öronsnibben.

-"Dream on, cheeseball!" utbrast jag skrattandes, knuffade bort honom ifrån mig och slog till honom lekfullt över axeln vilket fick honom att brista ut i skratt innan han drog in mig i sin famn igen och gav mig en till kyss på kinden.

--------------------------------------

Psst, läsare. Följ min nya Twitter -->här<--

 


Music Communicate: Kapitel 16.

*Harry’s POV*

 

 

-”Hi Haz, come in, come in mate” välkomnade Louis mig med en klapp på axeln då jag steg in i lägenheten, som idag var ovanligt tyst.

 

-”Where the lads at?”

 

-”Oh, they’re at a meeting”

 

-”Why aren’t you with them?”

 

-”Someone had to support you, ey?” flinade han och fick mig att göra detsamma.

 

-”Haha yeah I guess. Thanks bro”

 

Vi slog oss ner i soffan och zappade mellan tv-kanalerna.

 

-”What’s on your mind mate, what did you wanna talk to me about?” frågade Louis och vände sig åt mitt håll.

 

-”Oh right..um, don’t judge ‘cause it’s kinda personal..”

 

-”Man, you actually sittin’ here, sayin’ to my face that I’ll judge you?”

 

-”Haha, no, I guess not”

 

-”So whatcha waiting for? Talk to brother Lou”

 

-”Okay, here we go..”

 

Jag tog ett djupt andetag och fortsatte.

 

-”..I’m starting to..um..get some really strong feelings for...um...Savannah..”

 

Jag kollade ner i marken hela tiden men kollade nu upp på Louis för att se hans reaktion. Han hade spärrat upp ögonen och såg överraskad ut, innan han brast ut i ett stort leende.

 

-”Maaaaaan, really?! I thought you were never gonna say that, you bloody bastard, making me wait for this, ahhh man!” skrattade han och gav mig en kram.

 

-”What do you mean making you wait for this? I just found out myself” kollade jag på honom förvånat.

 

-”Haha yeah, yooou did. But me and the lads, we’ve known for a long time”

 

-”You have?”

 

-”Yes, I mean, man, it couldn’t have been more obvious. I mean like, the fight, the hating, the flirting, the laughing, the jokes, and all that. Like, are you kidding me? We all love her, she’s a keeper”

 

-”You really think so?” log jag.

 

-”Definately! Just one question..”

 

-”Yeah?”

 

-”Have you kissed her yet?”

 

-”No..but I’ve been so close to!”

 

-”Are you planning on doing it soon?”

 

-”Yes actually. I’m gonna ask her out on a date today” flinade jag.

 

-”Good, great first step! Have you planned how, when and where?”

 

-”Yes, yes and yes”

 

-”Mind sharing?”

 

-”How: Serenade her, When: Today, and Where: Romantic picnic on the pier” log jag stolt.

 

-”Not bad, I must say Haz, not bad” log Louis tillbaka.

 

För en liten stund faller jag in i mina djupaste funderingar. Mitt ansikte fick plötsligt ett osäkert uttryck, och det måste Louis ha märkt.

 

-”What’s wrong, Haz?” kollade han på mig oroligt, och mina tankar bröts.

 

-”Oh, nothing. I just..suddenly I got really insecure..”

 

-”About Savannah?”

 

-”No..well yeah. I’m sure about my feelings for her, but suddenly I just got so insecure about if I really should tell her..I mean, I don’t wanna ruin anything..you know?”

 

-”You want my advice?”

 

-”Yes, please..”

 

-”Tell her, tell her everything”

 

-”Really?”

 

-”Ohyes. Girls like it when a guy spill his feelings”

 

-”So, you don’t think I’ll ruin anything then?”

 

-”No offence Haz, but seriously, ruin what? You guys have just been fighting, messing around, flirting, and hating on each other. What is there to ruin?” skrattade han.

 

-”Haha, you’re wrong!”

 

-”Oh yeah? What else have you guys been doing other than that lately?”

 

-”....”

 

-”Hahah, exactly. It can only get better, I promise”

 

-”What if she says no?” kom jag plötsligt på och byggde upp panik i rösten.

 

-”No? To go on a romantic date? With you?”

 

-”Yes..?”

 

-”...then I might wonder if she’s a dude or something, ‘cause that ain’t possible”

 

Vi båda brast ut i gapskratt åt Louis’ spontana kommentar.

 

-”So, your final advice is?” frågade jag när vi båda hämtat oss.

 

-”Just go for it. I mean, what’s the worst thing that can happen?”

 

-”Uhhh that she says no?!”

 

-”...as I said, ain’t gonna happen if she’s not secretly a dude”

 

Jag log och reste mig upp.

 

-”Thanks Lou” sa jag och omfamnade honom, innan jag gick ut i hallen och tog på mig jackan.

 

-”Anytime. Good luck, man. I’ll keep my fingers crossed for you”

 

-”Thanks, bye” svarade jag och gick ut ur lägenheten. För nu gällde det. Inte sen, inte i morgon, utan NU.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 


Music Communicate: Kapitel 15.

Jag vaknade till av att jag låg väldigt obekvämt och på något hårt. Hela min kropp var öm. Jag öppnade ögonen och kisade. Shit, jag hade somnat på golvet i studion. Min nacke ömmade när jag rörde huvudet neråt för att se efter vad som gjorde att min bröstkorg kändes så tung. När jag fick syn på vad det var så smög sig ett leende fram på mina läppar. På min bröstkorg låg en sovande Harry, han låg och snusade gulligt på en bit av min jacka. Jag drog försiktigt min hand igenom hans lockar som var lätt tilltufsade, men mitt leende försvann när jag fick syn på spår av tårar som torkat längs hans kinder, och jag mindes igår kväll, och hela orsaken till att vi befann oss här. Det högg till lite i mitt hjärta när jag kom ihåg hur ynklig han var då. Killen har faktiskt ett hjärta. Han saknar verkligen sin pappa, och han har olyckligtvis tagit på sig all skuld för hans död.

 

Harry ryckte till lite och vaknade av min beröring.

 

-”Morning sleepyhead” skrattade jag.

 

Han skakade lite på huvudet, gnuggade sig nyvaket i ögonen och kollade upp på mig.

 

-”Morning beautiful, sorry for crushing you” svarade han med mörk, nyvaken röst.

 

-”Hahah, aw it’s alright”

 

-”May I?” fortsatte jag.

 

-”May you what?”

 

Jag fuktade min tumme med lite saliv och började tvätta bort de torkade tårarna på Harry’s kinder.

 

-”Oh, thanks..”

 

-”You’re welcome” log jag.

 

Sedan utbröt en lång tystnad mellan oss, innan Harry bröt den igen.

 

-”You truly are beautiful..” kastade han ur sig och kollade meningsfullt in i mina ögon, medan jag tvättade bort de torkade tårarna på honom.

 

-”Wow, thanks..” skrattade jag lite nervöst.

 

Med min hand fortfarande på hans kind såg jag hur hans blick konstant växlade mellan mina ögon och mina läppar. Jag ryggade mig tillbaka och harklade mig, och han gjorde detsamma.

 

-”Um..what’s the clock?” frågade han och harklade sig ännu en gång.

 

-”Nine o´clock”

 

-”Ah good, then there’s no rush to get up” utbrast han lättad och slängde sig ner på min bröstkorg igen vilket fick mig ramla tillbaka ner på golvet och gapskratta.

 

-”Hahah, yes, there actually is. I have a job to go to. You know, I’m starting at Starbuck today..”

 

-”Not me”

 

-”Lazy ass” retades jag, och han bara låg kvar och log.

 

-”Well, are you gonna get your lazy ass off of me so I can go to my job?”

 

-”Nope”

 

-”Okay. Then I have other choise than to do this” suckade jag och knuffade av honom ifrån mig och ner på golvet.

 

-”Hey!”

 

-”You made me do it!”

 

-”Whatever”

 

Jag stannade till i dörren och vände mig om.

 

-”Are you sure you’re okay?”

 

-”Yeah. I’m good. I might be spending the day with the lads anyway”

 

-”Okay, good. See ya” sa jag och gick ut ur rummet.

 

-”Savannah!”

 

-”Yeah?” svarade jag och tillbaka in.

 

-”......thank you” log han.

 

Jag nickade och log tillbaka, och begav mig till Starbucks.

 

 

När jag kom dit gick jag direkt fram till disken.

 

-”Hi, how may I help you?” log tjejen i kassan.

 

-”Hi, I’m Savannah Lake. I am supposed to be here and help out for a week”

 

-”Awyes, of course! You can follow me”

 

-”Thank you”

 

Vi gick in bakom disken och in i rummet på baksidan.

 

-”Here’s your apron and your name tag you’ll be wearing so people know you’re working here...” sa hon och gav mig sakerna att sätta på mig.

 

-”...and here’s your colleagues, including me. I’m Anna, this is Daisy, Tyra, Camille and Madison” log hon och presenterade tjejerna som jobbade där.

 

-”Hi, nice to meet you” log jag.

 

-”Oh it’s an honor to meet you! I’m like your biggest fan eveeeer!!” utbrast Daisy.

 

Tyra och Camille fick ta tag i henne för att lugna ner henne.

 

-”Hahah, aw, thank you. But now when I’m here I wanna be just Savannah, not a celebrity”

 

-”Gotcha”

 

-”Come with me, I’ll show you how the machines work” sa Anna och drog med mig ut till disken igen.

 

 

När Anna visat mig hur alla olika maskiner fungerar tog hon över disken och gick tillbaka in till skafferierna, och när jag kom in hörde jag pangande, klickande och ljuva röster som sjöng.

 

-”You all sing?” frågade jag överraskat.

 

Camille, Tyra, Daisy och Madison vände sig hastigt om då de inte hört mig komma in.

 

-”Um..yeah. You liked it?”

 

-”I did, it was great. You sing acapella too?”

 

-”Yes sure”

 

-”I wanna try something is that okay?” frågade jag med ett leende. Nu blev jag full av inspiration.

 

-”I guess”

 

-”Great. Just follow me or jump in when you feel”

 

Låt:  http://www.youtube.com/watch?v=aQhTwOgFt9Y

 

”I hopped off the plane at LAX with a dream and my cardigan...” började jag.

 

Sedan hoppade Madison in.

 

”Welcome to the land of fame access, am I gonna fit it...”

 

Sedan så hoppade alla in och det blev till en fantastisk acapella, samtidigt som Camille beatboxade.

 

”Jumped in the cab, here I am for the first time. Look to the right and I see the Hollywood sign. This is all so crazy, everybody seems so famous. My tummy’s turning and I’m feeling kinda homesick, too much pressure and I’m nervous. That’s when the taxi-man turned on the radio and the Jay-Z song was, and the Jay-z song was on, and the Jay-Z song was on...”

 

”So I put my hands up, they’re playing my song, and butterflies fly away. I’m nodding my head like ‘yeah’, moving my hips like ‘yeah’. Got my hands up, they’re playing my song, you know I’m gonna be okay. Yeah-yeah-yeahyeah, it’s a party in the USA. Yeah-yeah-yeahyeah, it’s a party in the USA..”

 

 

-”Omg, that was awesome!” utbrast Daisy och alla jublade och höll med.

 

-”Yes, you guys are great, really!”

 

-”Thank you Savannah!”

 

-”Guys, where are you I need more people out here!” ropade Anna plötsligt.

 

-”Ugh, time to go back to work I guess..” suckade Tyra och tog med oss alla ut.

-----------------------------------------------------------------------------------------------


Music Communicate: Kapitel 14.

*Harry’s POV*

 

-”Thank you guys for a fun evening” tackade Savannah när vi stod och tog på oss jackorna i hallen.

 

-”Yeah, thank you” log jag.

 

-”No, thank YOU..for such a sucky prank” grimaserade Louis skämtsamt emot mig medan han kramade om Savannah.

 

-”Haha, your welcome mate”

 

-”Byeee!” skrek resten av killarna ifrån vardagsrummet.

 

-”Hey Harry..” sa Louis och tog tag i min arm innan jag hann gå ut.

 

-”Yeah?”

 

Han började rota i bakfickan och drog upp ett vitt kuvert. Det såg gammalt och bekant ut.

 

-”Your mother sent us this. She knew you were busy and she didn’t have your adress so that’s why she sent this to us, and she asked me to be very careful with it and give it to you as soon as possible..”

 

-”What is it?”

 

-”It’s um..it’s the song your dad wrote and sang to her at their wedding..She said that she wanted you to have it, and maybe you could make some room for it on the album..”

 

-”..oh..well...”

 

Jag kände salta tårar tränga i ögonvrån.

 

-”Haz, are you okay?” frågade Louis medlidande. Han och killarna visste allt. Men jag och Louis stod varandra närmast. Louis och jag var vänner långt innan olyckan också, vi är som bröder, och hur hårt man än drar så kan aldrig det värdefulla bandet brytas.

 

-”I’m fine..”

 

-”He’d be proud of you, you know. I’m proud of you” sa han och klappade mig på axeln.

 

-”Thanks, Lou”

 

-”Take care mate. Savannah’s waiting for you”

 

Vi kramades och jag begav mig ut till Savannah.

 

-”Are you okay?” frågade hon oroligt.

 

-”I’m fine..”

 

-”You’re sure about that?”

 

-”Yes, don’t you worry”

 

Vi och satte oss i bilden som väntade utanför på oss för att ta oss tillbaka till hotellet. Jag stack ner handen i ena fickan och slöt handen hårt runt kuvertet jag fått och tog ett djupt andetag.

 

Innan jag visste ordet av var vi framme vid hotellet och Savannah hade stigit ur bilen.

 

-”Are you coming?” frågade hon och lutade sig emot bildörren.

 

-”No. There’s just something I’ve got to do”

 

-”Like what?”

 

-”Take me to the studio, please” sa jag och vände mig till chauffören.

 

-”Harry?” sa Savannah frågande.

 

När jag inte svarade, stängde hon igen dörren.

 

-”Be careful..” sa hon när hon inte fick något svar.

 

-”I will. Please, don’t wait up for me, you need to sleep”

 

 

Väl nere vid studion tackade jag chauffören och sa att han inte behövde vänta på mig, jag skulle hitta skjuts på annat sätt.

 

När jag kommit in gick jag direkt till mixerbordet med alla beats på. Jag satte mig där och fiskade upp kuvertet ur fickan och tog ut pappret. Jag läste igenom texten och fler tårar bad om att få komma ut. Nere i högra hörnet stod det ”Too my love. Sincerely yours, Des”.

Bara tanken på att min pappa hållit i samma papper som jag nu håller i fick mig att bara vilja falla ner på golvet. Men jag måste hålla huvudet uppe, för det finns ingen i denna bransch som tar hänsyn till att man gått igenom något svårt. Men sedan kom Savannah...

Jag ler av bara tanken på henne. Som en ängel ifrån ovan. Det är som om Gud faktiskt hört mina desperata böner om kvällarna. Ja, jag har gått henne på nerverna, och inte alltid varit så snäll emot henne, men nu vet hon varför. Det finns ingen som faktiskt velat ta sig tid att lyssna på vad jag har att säga. Igår var första gången jag öppnat mig för någon annan än killarna, för en tjej. Men hon är mer än ‘bara en tjej’, hon är en oslipad diamant. Hon får fram det bästa i mig, men ändå samtidigt det allra värsta. Det finns inte någon som jag så gärna vill skada, men också så gärna vill kyssa passionerat..på samma gång. Haha, jag menar det är inte ens vettigt. När jag är med henne spelar ingenting roll. Jag kan göra bort mig, och jag bryr mig inte ens. Helt galet!

 

Jag läste namnet på låten igen. ”I Do”. Jag funderade en stund på om man kunde förnya låten på något sätt, men ändå behålla original-texten. Sedan slog det mig. Låten är ju en svepande ballad, så varför inte göra den till lite mer upptempo, men ändå med en känslig, menande touch? Yes, det är vad jag ska göra den till, lite mer ungdomlig, lite mer nutid.

Jag valde ett antal sköna beat, satte ihop dem, och spelade in dem på en tom skiva så att jag nu hade en instrumental version av vad som skulle bli den färdiga låten. Jag startade skivan, ställde mig vid mikrofonen inne i inspelningsbåset och tryckte på ‘spela in’.

 

 Låt: http://www.youtube.com/watch?v=ZFA6tS1mSRc

 

”I see a world for you and me. I hear a perfect harmony. Where you are is where I’m gonna be, I’m gonna be..

 

Forever, could never be enough. Together, it’s all I need for us. When the rain is pouring down, and there’s no one else around. I’ll be your shelter now..

 

And I’ll be the one you can run to. I’ll be the one who’s meant to love you now, and always till our days are through..

 

You know I do, you know I do. Time to say the words. Never been so sure. Wanna spend my life with you..

 

There’s a match for every heart, there’s a light for every dark. With you I found my counter part, my counter part..

 

Forever, could never be enough. Together, it’s all I need for us. When the rain is pouring down, and there’s no one else around. I’ll be your shelter now..

 

And I’ll be the one you can run to. I’ll be the one who’s meant to love you now, and always till our days are through..

 

You know I do, you know I do. Time to say the words. Never been so sure. Wanna spend my life with you. You know I do, you know I do. Time to say the words. Never been so sure. Wanna spend my life with you..

 

Forever, could never be enough. Together, it’s all I need for us. When the rain is pouring down, and there’s no one else around. I’ll be your shelter now..

 

And I’ll be the one you can run to. I’ll be the one who’s meant to love you now, and always till our days are through..

 

You know I do, you know I do. Time to say the words. Never been so sure. Wanna spend my life with you. You know I do, you know I do. Time to say the words. Never been so sure. Wanna spend my life with you.. You know I do..”

 

Det var precis så jag hann trycka ‘spara’ på inspelningen innan jag bara föll handlöst till golvet. Jag var kallsvettig och skakade som en litet barn. Min energi var slut och jag kröp ihop i ett hörn med händerna över mitt ansikte. Jag fick bilder i huvudet hela tiden av min mamma och pappas bröllop. Hur jag som liten stod och höll i ringarna. Bilder av mitt och pappas onödiga bråk..det som hade fått honom arg och upprörd...det som hade orsakat hans plötsliga död. Jag låg i inspelningsbåset och drunknade i mina egna tårar.

 

 *Savannah’s POV*

 

Jag kollade på klockan för ungefär tiotusende gången. Det hade gått tre timmar. Det var sent, regnigt, och Harry hade fortfarande inte kommit tillbaka, för hade han gjort det, så hade jag tydligt hört hissen. Men inte ett ljud på tre timmar. Ärligt talat, så började jag bli riktigt oroligt. Tänk om det hade hänt honom något.

Jag stod inte ut att vänta längre. Jag hörde att chauffören körde honom till studion en bit längre ner på gatan, jag måste dit. Jag flög upp ur soffan, fick med mig jackan och ett paraply i farten, och skyndade mig ut.

 

På vägen dit i ösregnet försökte jag intala mig själv att allt var okej, inget hade hänt honom, och om det hade det så skulle han förmodligen hört av sig. Men det hade han inte, så allt är nog lugnt. Sedan kom en dum tanke in i min skalle om att han låg blodig någonstans och inte kunde höra av sig, men den suddade jag snabbt bort då jag äntligen kommit fram till studion. Jag fällde ner paraplyet och gick in.

 

-”Harry? Hello? Harry, are you here?” ropade jag.

 

Inget svar.

 

-”Harry? Please answer if you’re in here!”

 

Inget svar. Men plötsligt hörde jag någon snyfta. Någon var ledsen. Någon grät hysteriskt.

 

-”Harry?”

 

Jag försökte följa ljuden, och de ledde mig in i inspelningsbåset.

 

När jag kom in i båset ser jag Harry ligga på golvet intryckt i ett hörn och drunknar i sina egna tårar. Jag blir riktigt chockad. Jag har aldrig sett honom så ynklig, så sårbar.

 

-”Harry!” skrek jag och släppte paraplyet som flög rätt ner i golvet med en duns.

 

Jag sprang fram till honom, slängde mig ner på golvet och drog honom till min famn. Han grät mer och tog ett stadigt tag om mig och kramade mig tillbaka, hårt. Som ett sårbart, ledset barn. Det skar i mitt hjärta att se honom såhär. Vad hade hänt?

 

-”Harry, what happened? What’s wrong?” frågade jag tröstande. Jag försökte hålla mig så lugn jag kunde så jag inte skulle stressa upp honom.

 

-”Louis....letter....song...my dad....wedding....help me..” stammade han svårt att prata på grund av tårarna.

 

-”What? Sweetie, I’m sorry, I don’t understand what you mean” smekte jag hans lockar. I denna stund kände jag mig nästan som en beskyddande mor.

 

Han tog ett djupt andetag och försökte igen.

 

-”My mum sent me the song my dad wrote and sang to her on their wedding. I changed it a bit and recorded it now to put it on our album. It was just really emotional and I got all this pictures from my childhood playling like a movie in my head...” grät han och kramade mig ännu hårdare.

 

-”Aww schh, it’s okay to be sad Harry, I’m here..”

Jag vaggade honom fram och tillbaka där han låg i min famn.

 

-”I..I don’t wanna be alive anymore. I wanna be in heaven....with my dad...Savannah I..can’t...I wanna die...” snyftade han hysteriskt fram. Det kändes som om någon kört en kniv rätt in i mitt hjärta.

 

-”Harry no, don’t ever say again! You are young, and you’re gonna live many more years, and I’ll be by your side throughout all those years, I promise you. Please, don’t do anything stupid. Don’t you dare leave me here..!” sa jag bestämt med gråten i halsen.

 

Han satte sig plötsligt upp och kollade med sina klara, gröna, tårfyllda ögon djupt in i mina.

 

-”Thank you..” sa han meningsfullt med darrande läpp.

 

-”Promise you won’t leave me, okay?” grät jag nu.

 

Han log varmt och torkade bort mina tårar med sin tumme.

 

-”I promise..” viskade han väldigt nära mitt ansikte, och smekte mig över kinden.

 

Antingen var det gravitationen, eller så hade Harry förflyttats väldigt nära mitt ansikte. Hans fortfarande tårfyllda ögon växlade mellan mina ögon och mina darrande läppar.

 

-”You’re beautiful..” viskade han plötsligt.

 

-”Thank you, but I look like a mess right now” skrattade jag till. Han log.

 

Han tog min hand i sin och gav den en öm kyss, vilket fick mig att blunda i njutning.

 

-”To me..you are beautiful even if you’ve just fell into a hole with mud” log han.

 

-”Thank you” log jag tillbaka och småskrattade lite åt hans gulliga kommentar, och gav honom en passionerad kram som han besvarade direkt utan tvekan.

-------------------------------------------------------


Music Communicate: Kapitel 13.

Ljuset sken in genom fönstret och fågelkvitter ekade in i rummet. Jag sträckte ut mig över i stort sätt hela sängen och kisade med ögonen. Någon måste ha öppnat fönstret, jag antar att det är Harry. Jag hade glömt!

 

-”Oh right, Harry!” tänkte jag när jag märkte att det var tomt bredvid mig.

 

Längre hann jag inte tänka innan badrumsdörren slogs upp och avtäckte en halvtorr Harry mer endast en handduk runt höfterna.

 

-”Morning, sunshine” flinade han.

 

Antagligen stirrade jag lite för mycket, och när jag inte svarade, skrattade han och fortsatte.

 

-”Like what you see?”

 

-”No, shut up” skrattade jag och slängde en kudde emot honom som han i en snabb reflex fångade smidigt med ena handen.

 

-”I borrowed the shower if you don’t mind” fortsatte han flinandes.

 

-”Well, since it’s already done I don’t mind”

 

-”Good, good. Um..the lads asked me to come over today to hang out. Wanna come?”

 

-”Yeah, sure”

 

-”Okay, great! I’ll just go over to my room and fresh up”

 

-”Yeah, see ya”

 

Han plockade upp sina kläder och begav sig ut ur mitt hotellrum och in i sitt, tvärs över hallen.

 

En timme senare var vi på väg upp för trapporna till killarnas lägenhet.

 

-”Eyyy Savannaaaah!!” utbrast Louis, Niall, Liam och Zayn i kör när vi steg in i lägenheten. Alla kramade alla och vi slog oss ner i sofforna som var placerade mitt emot varandra. Jag, Harry och Niall i den ena, och Louis, Zayn och Liam i den andra. På bordet i mitten stod popcorn, chips och cider.

 

-”Harry, you look very happy, you have this creepy smile on your face all the time. Tell me, did you get some last night or what’s going on?”

 

-”YEAH HARRY, VAS’ HAPPENIN’?! utbrast Zayn.

 

Alla gapskrattade och både jag och Harry hade O-formade munnar, samtidigt som vi skrattade tillsammans med de andra. Åh, Louis, clownen själv...

 

-”Kinda” flinade Harry.

 

-”Na-ah, you did not!!!!!” försvarade jag mig själv och slog till honom med en av kuddarna, medan alla skrattade våldsamt.

 

-”But I did ‘spoon’ you!”

 

-”It’s not the same thing!”

 

-”Wait, you what?” frågade en skattande Niall.

 

-”I hate spoons..” muttrade Liam, vilket bara fick alla att skratta ännu mer.

 

-”We slept in the same bed” svarade Harry med ett fånigt flin.

 

-”OMG! LOVE IS IN DA AIR, WOAH WOAH! PUT YOUR HEARTS IN DA AIR!!!” gapade Louis.

 

-”Stop it! It was a sad moment, and that was it!!” försvarade jag mig själv ännu en gång.

 

-”Yeah, that’s what all the girls say..!” skämtade Zayn och alla brast i skratt igen.

 

-”I think that you two are screwing each other in secret” påpekade Niall och pekade utvisande på mig och Harry.

 

-”Me too!!” skrek Louis, Zayn och Liam samtidigt.

 

-”We’re not!!!!!!” skrek jag och Harry tillbaka.

 

-”We still think so!”

 

Då fick jag en plan. Vad kan vara roligare än att få killarna att tro att de faktiskt har rätt? Just det, inget.

 

-”Harry, can we go somewhere we can be alone for just a second?” frågade jag.

 

Han nickade som svar och jag tog honom i armen och vi gick iväg in i ett av sovrummen. Jag hörde killarna viska och skratta där ute när jag stängde dörren bakom oss.

 

-”What’s going on?” frågade en förvirrad Harry.

 

-”Well, since the guys seem to be so convinced that you and me are hooking up, what could be more fun than letting them think that they’re actually right?” log jag busigt, stolt över min idé.

 

-”Um, so you’re saying that we’re having sex now?”

 

-”Hahahaha no silly, we are pretending to have sex and we’ll make all these noices and we’ll push the bed into the wall a couple of times, so it’ll be more believable. Whatcha think?”

 

-”Well, it would be fun to see their faces..”

 

-”Exactly! So let’s get going!”

 

Jag och Harry gick över till sängen och ställde oss på var sin sida för att kunna rubba den.

 

-”Ohhh, Harryy!” började jag men var tvungen att fnissa över hur fult det lät.

 

-”Ohhh yeaaah, Savannah, right there yeeeesss!” skrek Harry, och vi både nästan dog av skratt när vi hörde killarna där utanför viska och fnissa.

 

Vi dunkade sängen i rätt så rejält i väggen och fortsatte låtsas-stöna ett tag till innan vi föll ner på golvet båda två och dog av skrattattacker.

 

-”I knew it!!!!!” hörde vi Niall skrika utanför, och fick ännu en skrattattack.

 

-”I think we succedeeeed” sjöng jag och fnissade.

 

-”I think so toooooo” härmade Harry.

 

-”Now, take your clothes off”

 

-”What?!” utbrast Harry och fick en hostattack.

 

-”Well, you don’t ’do it’ with your clothes on, do you?” frågade jag med självklarhet.

 

-”I hate you” påpekade Harry leendes.

 

-”Don’t worry, I won’t look” sa jag med händerna i luften, medan jag vände mig om och Harry började klä av sig.

 

-”Don’t peek!!” utbrast han plötsligt.

 

-”I don’t!!”

 

-”Savannah, it’s a mirror infront of you, I can see you”

 

-”Oh..” sa jag och höll för ögonen istället, medan Harry skrattade bakom mig.

 

-”I mean, it’s flattering and all that but-”

 

-”Just shut up, are you done?”

 

-”Haha, yes”

 

Jag vände mig om och där stod han i bara kalsongerna.

 

-”Tell me, I can keep these on, right?” frågade han och pekade på kalsongerna.

 

-”Haha ohgod yes! Now go out there and makes them believe they’re right”

 

-”On my waaaayyy”

 

*Harry’s POV*

 

Jag gick ut ur rummet och gick in till vardagsrummet där jag hittade ett smått chockat, fnissande gäng killar.

 

-”OMG duuude! I can’t believe that just happened in there!”

 

-”Duuude, that sounded hardcore!!”

 

-”U lucky bloody bastard!!”

 

Det var några av de kommentarer jag fick när jag kom ut ur rummet, och alla gav mig high five’s. Jag hade rätt svårt att hålla pokerface för jag kände hur skrattet bara bubblade inom  mig. Vi hade lyckats lura dem allihop!

 

Jag gick ut i köket och drack ett glas vatten så det skulle verka ännu mer trovärdigt. Sedan begav jag mig in i sovrummet till Savannah igen.

 

-”What’d they say?!” utbrast så fort jag stängt dörren.

 

-”Hahah, we really got them! They we’re just like ‘omg dude, did that just happened? U lucky bastard!’ and all that. I had a hard time keeping my pokerface but I think it worked, cause they bought it 100 % !!”

 

-”Hahah omg, yes yes yes!! Okay, take your clothes on again and we’ll both go out there”

 

Jag gjorde som jag blev tillsagd och vi gick ut igen tillsammans. Självklart fick vi massa blickar, men vi bara log som om inget hänt och satte oss ner i soffan igen.

 

*Savannah’s POV*

 

 

-”Harry, can we talk in the kitchen?” frågade Louis.

 

-”Sure” svarade Harry, och han, Louis och Zayn gick ut i köket, medan jag, Niall och Liam satt kvar i sofforna, i pinsam tystnad. Jag kände hur mitt pokerface började brista.

 

-”Omg, I still can’t get that you and Harry just hooked up in there, dude, it’s sick!” utbrast Niall.

 

-”Haha, oh..you heard that..” spelade jag med.

 

-”If we heard?! Well sweetie, that was very hard to miss”

 

-”Guess you we’re right then”

 

-”Dude...omg...I just..ohgod..” fnissade Zayn.

 

Okej, nu går det inte längre.

 

-”Hahah um..guys? There’s something I have to tell you..” började jag skrattandes.

 

-”What?”

 

-”Nothing happened in there..”

 

-”What do you mean nothing? Babydoll, we heard it all”

 

-”Hahah, um yeah, that was just..um..that was just to make you guys believe you were right about me and Harry hooking up..it all was just a joke”

 

-”What?! Wa-wa-wa-whyy?! How?!”

 

-”You guys were just so convinced that we hooked up in secret, so we wanted to make you believe you actually were right. So we pushed the bed into the wall a few times and moaned out loud so it’d be believable..” skrattade jag.

 

Precis då kom de andra ut ifrån köket skrattandes och tjoandes.

 

-”We’ll kill you!!!!!!!! Arrrrrgggghhh!!!”

 

-”Hahahaha, you told them to?” frågade jag Harry som stod flinandes lutad emot dörrkarmen.

 

-”Hahah yes, you too?”

 

-”Yeah” skrattade jag medan Louis och Niall attackerade mig med kuddar och popcorn.

 

-”You totally got us, your bloody bastards!!!!!!!!” skrek Niall och slängde en näve popcorn och en kudde på Harry också.

---------------------------------------------

Psst, läsare. Följ min tumblr -->här<--

---------------------------------------------


Follow on Bloglovin Follow on Bloglovin